I natt (läs morse) kom jag hem med en lysande neonpinne. Det blev en uns flashback från Gåsebäcks technofester 1998. Men jag hade egentligen bara varit på Nöjesguidens årliga galapartaj. Den enda gången på året som det faktiskt finns en anledning att äntra Slagthuset. Vi förvirrade oss bland alla rum (var det fem klubbgolv?). Inte ens nykter hade jag klarat ut vilket golv som var var.
Många ansikten: Allard och Berg hade vunnit pris och var lyckliga. Mattias, chefredaktör för Dygnet Runt mindes det vita rummet i fjol. Rebecca hade filmat för TV Malmö och hade massa ölbiljetter, Harald hade fler (3000st). Joe på Wonk lämnade tidigt, Dj:n Hanna Ahh hade en väldigt fin röd klänning, vilket jag ville säga till henne, men fick inte luft, och en och annan transa viftade med lösögonfransarna. Någonstans under Peffes set tyckte jag att det var som roligast. Då var det slut. Se bilder från festen hos en annan Malmöit.
EFTERFEST
Ungefär alla som var där fick en svart liten flyer nerstoppad i fickan, med texten ”Efterfest, gäller strikt för dig och två vänner”. Väl där tog de dock 70 kr för inträdet (det blev ett jäkla liv på folk i dörren som kände sig lurade, fulla, fattiga). En kall rå lokal som skulle behöva ett besök av Home Makeover. Bläääööö jag e så trött på sunkiga efterfester. Jag vet att musiken var bra eftersom Niklas hade med sina skivor. Men valde ändå att tacka nej till gratis inträde (tack Harald) och flyttade efterfesten till mitt kök. Det ångrade jag i morse. Hata diska. Hata rök.
Andra bloggar om: Klubb, Malmö, Nöjesguiden
Kan bara instämma. Nu har luften gått ur slagthuset. Nästa fredag är det bara 300 lantisar igen. Så du har så rätt om Slagthuset numera.
Jag själv kunde bara hitta tre dansgolv. Vet inte om det var för att de gömt undan dem grymt bra eller om det berodde på för mycket champagne.