Det ante mig när jag vandrade upp för Abrahams berg mot Daniella, Eddie, middag och drinkar att vi skulle drunkna i diskussioner hela natten. Att jag aldrig skulle lyckas ta mig ner på stan för operafest utan däcka i en soffa med raggsockar.
Nu får jag då göra the walk of shame i röda lackskor utan att egentligen skämmas. Men visst det känns lite ocharmigt så här en tisdagsmorgon. Som tur är har jag den goda smaken att klä mig i sofistikerat svart så det fungerar fint. Det hade varit värre om jag hette Natacha Peyre och var tvungen att springa hem iklädd bunnykostym.
Idag kanske jag hinner med att träffa både Dyngan Gustav, Bank Acke och Dans Ubbe innan Justinkonserten. Men först missionlämnatillbakaklänning.
