Att jobba med en pitch är som att ladda upp inför en stor turnering. Adrenalin, svett, tårar, kamp, uppgivenhet, hopp. Jag och min Ad jobbar tajt, är överens och oöverens. Och så till slut.

Förlösning.

Flyget till Stockholm, ”Yes nu kör vi” , marknadschefer, produktchefer, assistenter, prata i två timmar, kaffe kaffe och vatten. Armar i kors. Annonser, DR, reklamfilm. Leenden. Handskak.

Sen är det tomt.
I några timmar.
Tills man kommmer att tänka på vad som står bakom nästa dörr.

På det igen.

Roligast igår var att de på Torso Twisted trodde att vi var melodifestivalenkändisar och undrade vilket bidrag vi var med i. Och så var det ju Nöjesguidens fest! Mer om det sen nu ska jag på fest i en etta och hoppas på ostbricka!

Jag är just nu helt i chock över att Kronprinsens köpcentrum inte har någon hemsida. Låt gå för att medelåldern är runt 75, men det är inte så att denna ålderskategori inte är ute på nätet, det var längesedan man kunde köra det argumentet. Det finns ingen som helst information någonstans om vilka butiker som finns i det så kallade köpcentrat eller vad de har för öppettider. I så fall har de gömt den så väl att google inte kan nå den.

Vi skriver till klockan 22.30 idag. Sen får det vara nog.

Det är är lite mad just nu.

I morgon åker jag till Danmark för att presentera ett reklamkoncept, en kampanjidé.
Nästa vecka är det dags för nästa presentation, i Stockholm, och vi har inte ens kommit på idén än och det är reklamfilm och hela konkarongen. Upp på det har jag tagit på mig ett helt nytt och spännande jobb men som kräver lite engagemang, och tid. Och så håller jag mina klasser i Afrikansk dans, funk och BS (inget snuskigt) varje vecka. Upp på det kommer bästa vännen ner från Stockholm i helgen, och en bekant, som är projektledare för melodifestivalen, kommer ner med det spektaklet. Och så kommer den andra bästa vännen hem från Rotterdam över helgen. Och så är det ju Nöjesguidenfesten på fredag, Maries fest på lördag, lyxbrunch på Hilton på Söndags och så ska pojkvännens kusin vara här hela helgen, som jag aldrig träffat. Ja och så ska jag iväg på en konferens där jag bara fått veta att jag ska packa en väska och att temat är drömmar och sex (*hjälp*). Ja och så var det en 30 års fest för Emma också, och lansering för en kunds hemsida och ett förhållande med lite knutar på som ska trasslas upp (=komma överens om resor och lägenhet och sånt).

Som sagt. Jag pruttar ut den 8 mars och hoppas att jag klarat mig igenom det här. Det kommer förmodligen kännas som alla de som är åtalade för brott på fyllan ”jag minns ingeting”.

Jag börjar förstå att jag blivit snuvad på 17 000 kronor. Har gjort ett större jobb för en kund som inte betalar ut rätt summa och nu har det blivit en sur tvist. Det är hela min thailandresa och nu har jag ont i magen.

Det suger mammutballe (branschspråk).

Okej. Batterierna är slut om 40 sekunder. Ikväll skulle jag vilja gå till inkonst och se breakdance och sånt tjohopp. Men det blir thai, melodifestivalen och lösgodis över medling med en manling. Vi ha bråkat alltså. Och då är man inte sugen på fest. Eller jo det är man mer än någonsin. Men det är inte empatiskt försvarbart att ge sig ut i natten i stället för att pussa på skatten.

Man kan tro att jag är full men det är mest för att jag har 40 sek (13) och är
speedad och känslosam. Och för att jag har en hemlis, som inte här en hemlis längre.
Men jag berättar sen.