Rör inte min prinskorv.

Nu har jag fått ett insider tips om att mina föräldrar inte har en gran i år. Skandal. Nu måste jag alltså sitta och stirra på min egen gran oavbrutet för att inlapa så mycket julstämning att den håller i sig till jag kommer in i huset som Jul glömde.

Varje år är det samma sak. Pappa vill banta ner traditionen till närmast oigenkännlig. Och jag får ringa och stöldskydda julbordets alla måsten för att kunna gå under namnet julbord.

Det enda som kan rädda julen från att inte dö ut i min familj är förmodligen barnbarn. Då skulle det minsann bränna till i fingrarna på far och mor. Laxen skulle gravas hemma som förr och köttet skjutas på jaktmarker vid något slott.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

7 thoughts on “Rör inte min prinskorv.

  1. Mina föräldrar har också skippat julgran i år… De har inte vågat säga det till mig innan, men råkade nämna det i förbifarten igår; Samtidigt som de berättade att istället för julbord ska det serveras råbiff! WHAT?!?! Jag ska ta med mig lite köttbullar, prinskorv och julskinka! BASTA!

  2. De måste ju fortsätta tänka på oss barn! (de har inte vågat säga något till mig heller, eftersom jag gick i taket förra året då de tog upp alternativet ”ingen gran”) Jag får med andra ord en hemsk ”överraskning”.

  3. Möjligt. :-) Jag försökte mest förstå hur jag själv tänkte då jag skrev, och det var nog precis så. En blandning mellan engelska och svenska. Ett mindre solklart fall av en särskrivning med tanke på att det är ett engelskt ord från början. Tydligare blir det med ett helt svenskt ord ex, sär skrivning. Det tar förmodligen några år innan vi får se ordet insidertips i Svenska akademiens ordlista?

  4. Det där med språkpoliseri är så konstigt. Jag är ju svensklärare och borde rimligtvis gå bananas varenda gång jag ser ett stavfel, men ska jag vara ärlig reagerar jag väldigt sällan. Språkfel i bloggar är ungefär som att ta hamburgare i soffan, man förväntar sig inte femstjärnigt.

    Sedan förundras jag alltid över att de som anmärker på min svenska själva sällan är några grammatiska genier utan skriver ofta mycket sämre. jag vet inte om det handlar om att det är provocerande att arbeta med språk och inte vara språkfascist. Jag älskar till exempel slang, som svengelska, för att det konstant förnyar språket. Det här patriotiska synsättet att svenska som ett rent språk skulle vara som vackrast förlorade vi ju chansen till för tusentals år sen.

    Nej, nu ska ska jag sluta svamla och fira jul. God jul Karin!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *