Det var ju ändå tur att sanningen kom fram om den där killen jag träffade, alldeles för länge. Han var ju vegetarian. Det skulle ju aldrig funka. Även om jag tror att han smakade mitt kött någon gång när vi var ute. Det gav mig dåligt samvete. Att ha lurat över någon på andra sidan.
Skoja. Jag älskar er alla vegetarianer. Men min pappa hade nog inte riktigt vetat hur han skulle förhålla sig till detta. Den senaste killen som kom så långt som till föräldrarmiddag fick uppleva sitt första möte med min far ”Ska du ha en köttbit till”. ”Nej tack”. ”Jorå, klart du ska ha en köttbit till mågasbrant, varsågod”. Tror killen fick ett halvt nötkreatur själv. Detta trots att mina föräldrar var vegetarianer när jag var liten och ville öppna vegetarisk krog. Det var alltså innan de blev jägare.
Ps. Mågasbrant är min pappas favoritskånska ord. Han är inte skånsk.
Vad är då mågasbrant? Jag provade att googla det men det kom bara upp länk till dig :-)
Haha. Det måste jag säga till min pappa. Han hamnade bredvid någon skåning på en fest som lärde honom ordet och det ska betyda svärson. Kan ha stavat helt koko.
Haha, ok. Jag läste konstigt för jag tolkade det som att det var något ätbart som han skulle ha en köttbit till. Då är det utrett i alla fall.