Take it

 

Mitt senaste år sköljde nyligen över mig som en våg. Inte bara en. Stora vågor av minnen sköljde över mig och jag fick flera hårda kallsupar som trollade fram en förbluffande ilska över saker som har hänt och saker som har sagts. Men vem ska jag vara arg på, någon annan eller mig själv för att ha stått kvar i den take-it-or-leave-it-situation som jag befann mig i. För om man blir ledsen över något och får svaret ”det är ditt problem om du uppfattar det så” finns det bara en situation att välja på. Inga alternativ än att acceptera eller inte. Man ska inte ångra något har jag hört. Allt man är med om har en anledning. Jag längtar efter att se anledningen till att jag valde take it. Kanske för att jag hoppades att det var bättre leave-it.

 

 

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

2 thoughts on “Take it

  1. Jag hoppas också du hittar det svaret; jag famlade länge i samma frågebanor (fast om helt andra saker) och det var först när svaren kom som jag verkligen orkade trampa vidare istället för på samma, jävla fläck.

    Med det sagt, att få svaret att det är ditt problem om något gör dig ledsen – det känns inte som en kommentar från någon som vill ta tag i den situationen, oavsett vilken den nu må vara.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *