Malmöbyrån har gjort det igen, skapat brutal uppmärksamhet. Men nu är inte Studio Total en Malmöit längre utan en Stockholmare. Och deras kampanjer lämnar mig alltid med frågan om effekten. Det blir en himla massa PR och branchtidningarna (alltså de som handlar om reklam och marknadsföring) skriver om dem som bara den. Men vad händer egentligen när Gudrun Schyman bränt sedlar i en manifestation, när den destruktiva bloggaren bakom en uppsättning på Malmö Opera visar sig vara en bluff eller när en tonårstjej onanerat klart för Arvikafestivalen. Blir det den effekt som kunden vill åt eller stannar det vid en himla massa uppmärksamhet. För uppmärksamhet och att skapa stora rubriker är inte det svåra, det svåra är att samtidigt skapa lönsamhet för kunden. Vilket inte skedde i fallet med Malmö Opera. Många läste bloggen, många tidningar skrev om uppsättningen men biljettförsäljningen nådde inte förväntan.
Som kreatör blir man imponerad av idéerna, och jag har några personliga favoriter, som The horror bus. Jag blir även imponerad av införsäljningen till kund, vilket jag i och för sig tror är mycket svårare för vilken annan byrå som helst men inte för Studio Total. Till dem vänder sig kunder som vill ha något annorlunda och enligt deras egen utsago väljer de bara några kunder om året. Inte många byråer som kan tänka så. De flesta byråer måste jobba för långa relationer och effekten blir långt viktigare än att skapa en kampanj som skapar brutal PR. Det behöver inte alltid vara samma sak.
