Nyårsdagen får man vara sömnig, man får ligga och bakis-slappa i sängen framför sunkig TV och ingen bryr sig. För alla gör det. Dagen efter nyårsdagen får man fortsätta sucka och släpa omkring på sin trötta kropp. Man får kollektivt oja sig över hur full man var på nyårsafton och hur det liksom inte släppt greppet om en ännu. Men dagen efter dagen efter… Då börjar det bli gammalt. Fast faktum är att jag är minst lika trött idag som jag var igår!
Har samlat på mig mängder av halvtaskiga anledningar; hela december var en enda lång fest, det är ju vinter för tusan, vilket innebär mörker och kyla – åtminstone i teorin. Kanske har jag D-vitamin brist som jag läst om i tidningen, eller bara sovit för mycket… Måhända att det är ganska varmt för att vara januari. Måhända att jag inte var så himla kanonfull i söndags att jag kan sjukskriva mig för bakfylla en hel vecka efteråt. Men, faktum kvarstår, det är mörkt mest hela tiden. Mest av allt vill jag bara rulla ihop mig till en liten boll, dra upp täcket till näsan och stanna där… Tills på fredag! Då kliver jag upp, för på fredag är det dags för den årliga Nöjesguiden galan – fullt jämförbar med nyårsafton. Jaaaaa!
Så vi ses i fredags-vimlet, sen går jag nog på allvar i idé, åtminstone tills det är festdags igen.

Dela gärna om du vill...

Facebook

Twitter