Mötte Nimrod utanför hans hus på Nahalat Binyamin.
Var tisdag och fredag är det konstmarknad här, perfekt plats att köpa presenter!
Vi gick en sväng inom Levontin 7 och snubblade in i klubbmörkret mitt under en spelning av Atomic. 
Uppe i baren höll jag nästan på att trampa ner en söt liten hund. Förväntade mig liksom inte att den skulle vara där. Men i Tel Aviv är även hundar välkomna på krogen.
Vidare till Abraxxas, där vi knappt lyckades klämma oss in i trängseln runt den pyttelilla scenen. 
Mannen som drar fulla hus heter Ram, är förutom musiker även producent och mäkta populär bland nattklubbsfolket.
Efter att ha dansat en stund med honom och hans entourage, drog vi vidare.
Vi åkte med en av Israels mest inflytelserika musikskribenter Itamar och hans fru Oola, fotograf, till deras favvo-vattenhål;
La Cantina. Där drack vi skumpa i mängder med ett gäng svenskättlingar. Sådana springer jag av någon anledning på hela tiden häröver.
Svenskarna gillar visst Israel. Det är ömsesidigt.
Itamar själv har en syster i Märsta (han sager det roligt med isra-stockholmsk accent, typ ”meeshta”)
Runt bordet satt bl.a. Avi, killen med super-svenskt indie utseende, som inte är ett dugg svensk. Van, tjejen från Thailand som är beroende av flickr och aldrig lyssnar på någon annan än sig själv. Och Oola, som helt sonika bad att få ta nakenbilder av mig imorgon. Jag har sett hennes bilder, de är vackra, kanske tar vi en session.
Natten slutade, som nästan alla nätter gör, på Kafeteria 24h, känt för sina smarriga pacman’s. Söta små nybakta bullar med gapet fullt av supergoda ingredienser. De serveras i par. Och i valfrihetens stad är man så klart välkommen att välja vilka kombinationer man vill!
