Det har börjat skvallras….
Svårt att säga var ryktet kommer ifrån, men det är i hög grad intressant. Vad jag vet har Plysch i alla fall bokningar fram till till april. Någon som vet mer?
”Plysch- ( Malmö´s svar till Köket eller Laroy) ska stängas och omvandlas till kontor inom snar framtid & att……
Caramello- (scarface-anda) har bytt ägare och ska renoveras upp till Malmö´s hetaste ställe!”
Pratade med bästa Adis igår och berättade att han ska spela på den nya klubben Sound Of Babba på Moriskan på lördag. Det hade han nämligen inte en aning om.
Oj då. Den gamla sommarklubbentrion blir kanske en duo på premiären. Vilket vore synd. Så eftesom alla medier och klubben själv gått ut med att de alla kommer att vara på plats hoppas vi att Burt Banner känner pressen och tar första bästa flyg ner till Skåneland. Så blir kvällen med ens mycket roligare.
Andra bloggar om: Malmö, klubb, Burt Banner, Sound of Babba
Plockade upp kidsen på förskolan vid nio imorse. Vi tog kulturbussen på äventyr till Konsthallen! Väl där myllrade 17 barn mot grindarna och 4 ”fröknar” försökte hålla uppsikt över dem. ”Akta cyklisterna, håll er kompis i handen, kasta inte vantarna där.” Många förmaningar blev det.
Så vällde vi in på Konsthallen, under spänd förväntan. De gav stränga order om att ”se men inte röra” – För fyra- och femåringar! Hur skulle det gå till?!
Jodå, det gick fint.
Under översyn av en pedagogisk intendent gick vi en guidad tur på tå genom det pyttelilla, intrikata universum Sarah Sze (+9 assistenter) använt 3 veckor för att bygga upp. Utställningen var cool, ett miniuniversum av sorterade prylar, vatten och växter, nystan och böcker. Ordnat kaos, tillfälligt med inte slumpmässigt; En samlares våta dröm? 
Efter visningen började det roliga. Hela gänget gick upp i ateljén för att skapa själv, med inspiration av det de sett och hört; härligt! Visst började det lite ”lagom svenskt” när en unge kom på tanken att göra ett fiskespö, hakade resten av gänget på. Men så småningom kröp originaliteten in, nu skapades det för fullt i rummets alla hörn och med alla tänkbara material. Resultatet av barnens gemensamma skaparkraft blev två unika skulpturer, som kan beskådas och beundras om ett par veckor i en separatutställning på Konsthallen tillsammans med andra förskolebarns alster. Gå och se, det blev råfint!
Hemresan var heltokig. Att åka kommunalt med 17 barn, på lunchen, när dessutom bussen före satts ur bruk och halva Malmö klämt in sig på samma, är en upplevelse utan dess like. Plötsligt förstår jag uttrycket packade som sardiner och det är inte mysigt alls. Mysigt var däremot alla kramar och coola teckningar jag fick när dagen var slut! Dagisbarn rockar!
I alla fall i lagom doser.
Dagens bästa:
Min kollega är överlycklig. Han har hittat sig själv på mingelbild med en i bandet Inflames.
Behöver jag nämna att min kollega är rocker, har tatueringar, vrålar i en mic i en replokal om kvällarna och tycker att det är extremt löjligt med idoldyrkan.
Ändock såg Mr Rocker ut som ett lyckligt barn när jag stegade in på kontoret kl 08.30. Han kallade mig till sin dator för att visa bilden med tillhörande bildtext ”Peter och en vän”. Så inte bara är han fångad i vimlet (under Rockbjörnen kan tilläggas) han benämns också som ”vän”.
Att en vuxen man kan tindra så i ögonen. Så löljligt vackert.
I ett skruvat försök att vända tillbaka dygnsrytmen fann jag mig själv sitta och disskutera amerikansk politik halva natten på msn och glömde givetvis helt bort att klockan tickade mot morgon.Vidare drog jag mig till minnes att jag har en dejt i helgen med någon jag för några timmar sedan kallade för norskt troll med fuck face – precis min typ!
I övrigt har jag skrivångest. Min roman lär inte bli skriven medan man fortfarande kan få en bunden bok publicerad. Får väl sattsa på e-books istället då. Men jag har vissualiserat ögonblicket jag bläddrar i den så många gånger att det måste hända på riktigt.
Denna förbaskade snö!! Invaderar Malmö på alla sätt och vis.
Trodde in i det sista att vi skulle slippa. Att februari skulle lulla förbi med sina 28 dagar och 7 grader varmt, vitfritt. Men icke.
Halkade ut till bilen och fick inte upp låset utan smärre våld. Fick sedan köra 20km/h genom stan och se på eländet av krockade bilar och slaskiga vägkanter.
Jag går med på en (1) vit helg eftersom det lyser upp stan på ett vackert sätt. Men sedan får det vara bra. Alex & Hc jublar så klart eftersom de suttit beredda 
sedan jul, sovit med sin snowboard i famn och skidglasögonen på och bara bett om lite puder, om så bara lite frost. Men vi andra, vi som precis köpt lackpumps
Jaha, det är bara att kila upp på vinden och leta fram gamla Diesel snowjoggings och pälsjacka.
Min man hade den goda smaken att tvinga mig upp mig ur sängen för att gå på Cheap Mondays smygrea som var idag mellan 16 och 19. Idiotiskt att det infaller några dagar innan löning så att man är tvungen att dra upp kreditkortet.
Halva priset på alla jeans med de tvättar vi sett ett tag nu. Vårtvättarna såg mer lockande ut men hade så klart fullpris. Vilket i detta billighetskomplex innebär 400kr.
Om man inte har något att göra en söndag och inte orkar åka till Skratthuset på Tivoli i Köpenhamn kan man lika gärna besöka denna butik o kolla in omklädningsrummen. Skrattspeglar så det föreslår.
Jag kom ut med ett par exakt likadana jeans som jag har hemma. Säkert kort. Och så en vårtröja från Second hand-avdelningen.
Andra bloggar om: Cheap Monday, jeans, mode, shopping, malmö
Vad göra när man druckit drinkar en hel natt? Man tar en söndagsbrunch. Och om en kille får välja plats blir det allt som oftast den med mest fettig mat, korv, bacon, vitabönor och inte så mycket grönsaker. Jag propsade på Greek Ways brunch, men gav mig.
Vinylbarens american dinerbrunch utan amerikanska pannkakor. Jag är så besviken. Säälla Irene och Vinylbaren, höj priset och ta tillbaka de am. pannkakorna. 69kr är ändå ett ynka pris för en buffé som gör att man håller sig mätt lagom till chipsen och 21.00 filmen.
Andra bloggar om: Malmö, restaurang, brunch, kulturbolaget, kb, vinylbaren
…. Hjälp!
Nej. Mina planer smulades i dagarna två.
Fredagkväll inleddes med god middag och tvätt, då föreslår fransosen (som egentligen inte är fransos) ett glas och i midnatt möttes två stiliga gentlemän i Malmönatten.
Koi föreföll som ett bra val, tills det att vi var på plats.
20 åringar hattar från H&M, vanligtvis hemvista i förorten. Svedalas blonda stoltheter och en och annan postklimiteria-kvinnor som kunde varit väninnor till min mor räknades till publiken.
Istället blev det Röda kvarn. Där bubblet kostade 90 kr/glaset och var rosa. Ölen var ett bättre val och plöstligt satt jag och gjorde maktanalyser över socialdemokraternas partiledarekandidater och gled snabbt in på filosofi och teorivetenskap innan andra ölen var drucken. Märks att jag har akademisk abstinens.
Det hela kulminerade inte i det pusskalas jag hade förväntat mig utan ett mycket subilt adjö och sedan hem till resten av vinflaskan.
Lördagen var andra chansen till sinnesfrid, ialf fram tills Så ska det låta var slut. För då tycker Karin att jag ska vara hennes medkompan och tillsammans ska vi göra studiebesök i verkligheten på fel sida av Phildamsparken.
Coc ktailspartyt som var skådeplats för dramat var av sorten då coc ktailsen serverades i plastmuggar och det fanns folk bar jeans och hood-tröjor.
Mr & Mrs Smith gled över fiskbensparketten i nyputsade skor (resten hade parkerat sina i hallen, OBS – det var inte ett dagis).
För all del, champagne är aldrig fel och lägenheten var sådär fräsch som man bara kan få en skobox till att vara med god smak, kvalitetsvaror och lite kreativitet.
Efter ett tag kom lite mer människor av sekulärt snitt och panikkänslan dalade till en uthärdlig nivå.
Att dom dessutom verkade tro att jag var Karins kavaljer visade väl prov på att det ännu inte finns kunskap kring män med homosexuella utsvävningar i förorten. Såvida dom inte är fjolliga smygisfrisörer.
Sedan nalkades det Wonk på schemat. Det var ett tag sen, och när vi ändå var på studiebesökshumör kunde vi lika gärna fortsätta.
– Naturligtvis var min väns elaka ex där och som vanligt anklagade mig för att vara en slampa. Mrs Smith blev vittne till incidenten.
Andra anklagelser föreföll sig i det fördolda och dom som raggade på mig där valde att göra det genom att knuffa in mig i väggen som en slags hint – alternativt råglo tills man besvarade ögonkontakten och dom istället börjde stirra ner i golvet.
Kanske borde trycka upp en t-shirt ”jag kan tänka mig en sunkig karl om jag är tillräckligt full” för att inte få det att verka helt omöjligt att konversera med mig.
