Jag har lagt bud på en lampa. Men nu har jag blivit lite för snål för att betala tusen kronor för en lampa som ändå bara står och dammar i någon mormors gamla lägenhet just nu. Samma lampa går säkerligen att hitta på någon loppis på landet där de än så länge inte förstått att lampan är eftertraktad. Jag spår att om ett år kommer alla vilja ha dessa lampor med svarvad fot så det kanske ändå är värt sina 1000 kronor?
Så… vara lat och låta dem frakta hit den från Stockholm eller ge sig ut på loppisjakt? Det sistnämnda är lite roligt men jag vet att det aldrig kommer hända så det är väl lika bra att lägga ett maxbud.
Månad: december 2007
Eh några glöggflaskor senare
Jag fick några överaskningar under kvällens glöggmys. Dels att någon som jag inte träffat på flera år ringde på min dörr med present i handen. Dels att någon av mina självklara vänner glömde mitt nummer. Dels att min mobil har flippat ut och inte skickar de sms jag skickar. Dels att en av mina manliga vänner tydligen har haft ihop det med en annan manlig bekant som jag känner som staight och med flickvän. Ibland vet man bara för mycket.
Shiny happy people
Soooool. Det är sooool! Jag måste ut och lapa D-vitamin. Och där går jag med ett fånigt leende och låter mig bländas. Verkligen stirrar rakt in i det runda klotet så att det gör ont i ögonen.
Det enda jag inte kan göra idag är att köra min bil. Den är så skitig att om solen skiner mot rutan ser jag inget. Det måste vara grådassigt om jag ska köra bil, för jag tänker inte tvätta den för mina sista pengar denna månaden. Roligare kan jag ha. Som att köpa en ny dörrmatta eller en cylindervas.
För övrigt är jag värd något till mig själv efter att ha putsat mina fönster samt lyckats koppla in min laptop till stereon utan någon manlig hjälp.
Kläderna gör mannen
Många är de flickor som gnäller över sina pojkvänners klädstil eller att de inte bryr sig alls. Det morras i smyg vid ett köksbord hos någon väninna. Vad ska jag göra? Planer smids och allt efter att månaderna går så förändras han bit för bit och till slut så kan man till och med släppa honom fritt bland butikerna med gott resultat. Han förstår naturligtvis ingenting. Och om flickan någonsin (några år måste gå) skulle peka på sitt utmärkta arbete skulle hans protester ljuda. Han har ju sin egen stil.
Det finns dock en genväg. Att träffa någon som redan har full koll.
Mest troligt just nu är tragiskt.
Några alternativ för i afton
– Glögglounge med Ajabu som bjuder på romglögg, vinylvernissage och fotoutställning. Tillsammans med resten av Malmös mediefolk vilka liksom rör sig i någon slags flock. Det går även att skåda den vackra men inte så sällsynta ras på nöjesguidens månatliga tillställningar samt vad som helst som heter bjudning och hålls mellan folketspark och möllan.
– Bli full med Patrik, bränna musik och titta på design från Japan.
– Stirra in i väggen och tänka på hur hemskt det är att det blir mörkt klockan fyra och att jag påverkas otroligt negativt av detta. Sedan gnälla över att jag inte bor i ett annat land med massa sol.
– Fortsätta efter Glögglounge till Djungeltrumman.se fest på Jeriko. Och efter förminglet med samma människor som alltid är på förminglet kan man hänga på klubben Versus.
Kan man ana en viss tristess i dagens inlägg.
Jag ger upp
Rovdjur i min soffa.
Aj.
Män.
Jag vet något som inte du vet.
Sitter och arbetar med flera olika läkemedel just nu och blir mer och mer irriterad att vi inte får gå ut och berätta om detta till allmänheten. Att svensk läkemedelsreklam är reglerat till att endast innefatta läkare och specialister som målgrupp. Men här sitter då jag och vet att det finns hjälp mot vissa sjukdomar och komplikationer som alla borde ha rätt till information kring. För information är reklam lika mycket som reklam alltid är information. Och båda delar vinklas oavsett om det kommer från Röda Korset, ett vaccin, Red Stripe eller SSU.
Alla borde ha rätt till information om vilken hjälp som finns och kunna ställa krav på sin läkare om sin behandling vilket idag inte är så lätt. Patienten kastas ut på nätet i en djungeln av information för att finna svar. Något som diskuterats vilt den senaste tiden. Är det rätt eller inte? Ska vi verkligen låta den vanliga mindre vetande människan få sådan makt för sig själv och sin hälsa?
Nej just det. Reklam är fult och oärligt. Man skulle kunna säga att vi arbetar för djävulen. Eller är det så? År 2008 då ingen lyssnar på splaschar och budskap som skriks ut. Eller är det så att branschen vet att för att någon ska lyssna idag bör det vara ärligt.
Lurad eller inte. De som tar fram en revolutionerande studie eller har ett läkemedel som kan hjälpa många vill så klart berätta om detta för alla. För det finns inget mer frustrerande än att läsa om personer som lider av något och sitta med en lösning i sin hand. I stället för att berätta för patienten måste man nu vända sig till läkaren som redan jobbar med ofantligt många patienter med ofantligt många olika problem. Så varför ska han ta till sig information om just ditt problem.
Och ja. Det handlar så klart om marknadsandelar och pengar. Men det gör det för alla andra också oavsett hur vackert organisationen eller företagsprofilen än ser ut officiellt.