Den är ganska tyst.

Jag har blivit tvungen att skaffa ett tillfälligt nummer tills mitt gamla kommer tillbaka på posten.

0733 – 44 11 89

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Vem har stulit mitt liv?

Nu är jag snart förintad. Inte bara ur någons inbox men utom officiell existens. Mitt körkort har jag tappat visakortet är borta, mitt pass är ogiltligt och min mobil försvunnen. Finns jag över huvud taget?

Men så rycks jag tillbaka och drar hårt efter andan med uppspärrad blick. Shit. Jag vill inte tänka på alla nummer som är borta, att jag inte äger en dammsugare eller nakenbilder som florerar på stan.

Någon har stulit mitt liv och tillsammans med det även andras liv som vilat i min mobil mellan raderna bland sms och mms. Kanske går det att köpa ett stycke Karin + 1 på loppis i Malmö till helgen.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Brev till min arbetsgivare

Hej

Ni kanske undrar var jag håller hus….

Här sitter jag och surfar för 19 kronor i timmen på tågstationen. Då kan man ju undra varför. 1 för att taxin tog en väg med vägarbete så jag missade tåget. 2. jag kan inte ringa eftersom min telefon blev stulen igår.

Den här veckan är underbar.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Jag sparar på dig.

Vissa människor gör mig förbannad men intresserar mig på något sätt ändå. För deras tankar, sätt att bemöta verkligeheten eller att betrakta sin omgivning. Som utmanar oss andra även om de många gånger går rakt över gränsen och trampar på dem runt omkring utan en tanke på konsekvensen för egen del. Utan en tanke på känslorna för den som ligger där. Klumpigt och med en stolthet som gör att de aldrig skulle ta något tillbaka. Inte ens när de ser sitt felsteg.

Vissa människor gör mig arg för att de har något som jag tycker om och något som jag hatar på en och samma gång. Jag tänkte på ett leende idag. Som gjort mig glad, som charmat och fått mig att vilja ligga i sängen en hel dag. Det är nästan det enda jag minns eftersom jag bestämt mig för det. Att alltid stanna minnet just där det är som bäst. Annars skulle det finnas för många människor att ogilla och det skulle göra dagarna så mycket fattigare. Så allt ont och dumt och gammalt och grått får glömmas och gömmas till förmån för det leendet, eller någons hjälpsamhet eller någons förmåga att lyssna. Och det är väl förmågan att radera och spara det man vill som gör att jag inte förstår hur man kan ha en massa ovänner.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Klubben där jag blir kallad småglin

I morgon är det En Afton på Debaser och jag ska tokcykla dit från dansstudion i tid till filmen One way or another som börjar 21.00. Kvällen är tillägnad Blondie som tolkas av bland annat medlemmar från The Sounds, Laakso och Alice in Videoland. Det här är stans skönaste klubb och det är tokfullt varje gång så de utan förköp brukar snällt få vända i dörren. Och Deborah Harry som var så sexig så man vill dö….
ja, hon håller väl än.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

30

Det är intressant att se hur kyparna slickas upp i brygga när pengarna flödar och det som är omöjligt för vissa gäster görs till en självklarhet för andra. Som att dj:n stänger av musiken på klubben bara för att en i sällskapet tappat sin mobiltelefon. Där står tre personer och ringer till en försvunnen mobiltelefon som lyser på golvet under ett lågt bord. Ägaren håller upp den och ger tecken till bartendern, som ger tecken till dj:n och loungens andra gäster kan fortsätta att dansa.

Efter åtskilliga glas champagne och en kypare som försäkrar att han vänt på flaskan varje vecka kommer så en bricka med sushi även om det ju ”egentligen inte är någon servering här”. Ett stort fat med extra ingefära är inga problem till sushin som är godare än de någonsin serverat. Inga laxbitar på den brickan inte.

Här går det inte för sig att den enda flickan i sällskapet ska betala vilket ger mig en allt för full kväll och när taxin tar några av oss vidare till mitt hak och klubben Oh baby är alla drinkar överflödiga och soffan enda platsen för dans. Kön ringlar sig lång och en kladdig lapp i vaktens ficka gör att vi slipper kylan och kan fortsätta det vi började på. Att förstöra hela lördagen.

Dagen efter föreföll något märklig och jag övervägde att gå ut med en nationell ursäkt till alla jag träffade. Men jag kom aldrig på för vad.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Ska vi säga på söndag klockan 13?

Ja. äntligen någon mer än min förra sambo som har förstått att söndagar kräver amerikanska pannkakor. Debaser har premiär för sin söndagsbrunch den 2 mars och menyn känns så där sunkigt bakisbra och de utlovar något som varken vinylbaren eller metro kan erbjuda. En riktig kaliforniafettig buffé och till detta dj:s, kanske något band och musikquiz för ynka 99 kronor.

Framåt våren flyttar det hela till uteserveringens soffor. Nu kan konkurrenterna stå där med sina sunkiga grytor och brist på färska grönsaker, ”för dyra am pancaces att köpa in”och tomma stolar.


”Kalkon, bayonneskinka, ostar, grönsaker & sallad, bacon & facon, korv & vegetarisk korv, äggröra naturell & äggröra med färska kryddor, grillade tomater, fried beans, hash browns & potatisklyftor, bagels, toasts, cream cheese & hallonmarmelad, amerikanska pannkakor, sirap & sylt, brownies, färsk frukt & vispgrädde, kaffe, juice mm”

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter