Ok. Lite Malmö då.

Jag åt korv med pulvermos överdimensionerat med lingon enligt eget önskemål plus ketchup och senap från Snabbt&Gott på Mariedalsvägen i natt. Det var inte gott denna gången heller. Förstår inte det rutinmässiga begäret följt av besvikelse.

Jag åt en god kycklingsallad på Spot i Fredags och beklagade mig som vanligt över deras borttagna delí. Jag hälsade på fyra andra inne på restaurangen och förstod att jag har bott i Malmö ett tag nu. Mamma berättade att mormor slängt sina dräkter från Chanel varpå jag höll på att sätta rödlök i halsen. Jag kommer aldrig äga en chaneldräkt. Sorg.

Jag åt Weight Watchers frysta biffar med grönsakspytt från ICA på V.Rönneholmsvägen idag av ren lathet och tidsbrist. Den smakade ingeting men jag blev jättesmal efteråt. Och så kom jag att tänka på GI-metoden som alla väninnor hysteriskt följer och vägrar äta potatis. Enligt viktväktarna får man äta hur många potatisar som helst för bara några ynka poäng och de går ändå ner i vikt. Så kan man köra GI när man inte äter potatis och viktväktarna när man äter potatis. Jättebra!

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

För den som vill läsa mina Malmöiakttagelser och uterapporter ber jag härmed om ursäkt.

Sitter och jobbar en söndag och försöker hitta goda exempel på kampanjer som håller sin idé i alla kanaler. Försöker att på ett kort sätt kunna förklara samspelet mellan text och form utan att gräva in mig i svåra ord eller detaljer. Men att skrapa på ytan på något så stort är som att endast äta skalet på en banan och aldrig veta hur innehållet smakar.

Gud vad jag älskar metaforer. Amerikanska såpor är experter på detta grepp.

Hur som helst. Vill ju gärna beröra ämnen som engagerar mig när jag nu får tillfället att tala om reklam. Då skulle jag vilja prata om att sluta skrika och våga vara ärlig. Om värdet av ett varumärke. Om strategi och bärande idéer. Och så skulle jag vilja prata om varför just denna gorilla står för varumärkesbyggande reklam i en framtid.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Nästa gång ska jag dricka vin innan jag måste le.

Sju rullar film och stå helt stilla framför en Hasselblad. Kameran är vackrare än jag så den får stå som en sammanfattning av lördagen. Långt från digitalkamerans förmåga att radera allt som inte är perfekt på studs. Det känns mer äkta. Det känns mer allvarligt. Det är med viss nyfikenhet jag väntar på resultatet av att suga in magen i två timmar och inte le. Absolut inte le.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jo då visst var det så

En del saker är för otippade för att inte stämma.
Du känner det i magen, du ser det när du skymtar delar av en helhet bland pusselbitarna.

Och plötsligt ligger den där framför dig. Pusselbiten som får det hela att falla på plats. Och bilden som du tyckte dig kunna skymta för länge sedan blir tydlig framför dig.

Det osagda tar formen av sanning. Ibland krävs tusen bitar, ibland krävs bara tre.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Attjo.

Det värsta som kan hända den med två långhåriga katter, som dessutom just nu byter all sin päls, i en lägenhet.

Dammsugaren har gått sönder.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

På sin spets.

Idag får jag anledningen att fundera över vad det faktiskt är jag jobbar med.

Vad är reklam?
Hur tänker vi när vi ska kommunicera en produkt?
Och vad är egentligen bra och dålig reklam. Är den ständigt oärlig och ful, påverkar den oss eller kan vi stå emot. Hur ser reklamtrenden ut i framtiden?
Hur kommunicerar vi genom bilder och texter i samverkan?
Och vem är personerna bakom den där annonsen i tidningen?

Jag håller på att förbereda en föreläsning i Lund om reklam samt hur form och text samverkar i kommunikation.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter