karin af malmoe

En afterwork på Tempo med musslor och efterföljande tjejfest någonstans på Davidhallsgatan. När de andra gick vidare till Brogatan cyklade jag hem. Övermoget. Då sov inte ens min pojkvän hemma utan det enda som väntade var att tömma en kattlåda och sova i ensam 160-säng. Men vad pratas det då om runt 30?

Om att handla på Gina Tricot och låta som en tant när man ställer frågan “Är byxorna stora eller små i stoleken” till den 20-åriga personalen.

Om att gifta sig i enlighet med sin religion.

Om ok att vara tillsammans med någon som är 43, eller inte. Svar ja.

Om vikten att hitta den perfekta möblen i stället för nödlösningar på IKEA.

Om att vi slutat röka under tiden som vi röker på balkongen.

Om katter (bildvisning).

Om hur vanligt det är med män som sitter lite för högt på sin häst och är rädd att varje tjej de träffar vill gifta sig och flytta ihop på studs. Allt sammanfattas i den löjliga meningen ” jag vill träffa mina kompisar också” .

Idag sitter jag och jobbar i Fan Clubs och Good Olds lokaler. Mitt emot mig, på andra sidan ett långt högglansigt skrivbord, sitter byråchefen för den sistnämnda och skickar små meddelanden på msn, säger att jag gör söta miner när jag skriver och frågar om vi ska äta lunch själva eller med de andra.

Spansk film av Pedro Almodóvar på TV. I den spanska filmen på TV visas en stumfilm. I den spanska stumfilmen kryper en liten minkille runt på en sovande kvinnas nakna kropp för att till slut med glädje hitta hennes hårbetäckta sköte. Han sliter av sig sitt linne och kryper in mellan hennes blygdläppar och försvinner in i hennes vagina. Och stannar i kvinnans kropp för alltid.

Filmen fortsätter.
Ska jag stäng av?

Troligtvis inte.

Den här hemska blommiga bakgrunden måste bort. Min AD har åkt iväg på semester (igen) och jag tycker det är lite av ett dåligt omen att göra formen själv. Lite som att sy sin egen bröllopsklänning.

Förslag?

På Danmarks TV2 sändes nyss en dokumentär om en man vid namn Thomas. Han var gravid med en ståtlig mage och vi fick sedan se förlossningen. Ja, en han. Och det var ingen komedi. Hans fru Nancy ammade sedan den lilla flickan för det kunde han ju inte göra eftersom han är en man.

?

Framtiden kommer att se väldigt annorlunda vad vi igår tyckte var normalitet.

Här var jag:

Åh nu kände jag lite abstinens i lilltån igen.
Det stillas något om två timmar då jag håller en öppen funkklass på Forum. Gymstyle dock. .

Min bästa vän har startat en grupp på Facebook.

“Hjälp Veronica och Drazen att rädda sitt förhållande!”

Det tycker jag är kul.

Dagens lektion i hur man pratar ful skånska:

Säger – Sär
Bättre – bättår
Hällde – hälla

“Dom sär att det ska bli bättår”
“Han hälla upp ett helt glas”

Dagens lektion i hur man försöker att inte prata ful skånska:
Susanne på “Din Gata”

Det bästa som hände förra veckan var:

1. Min lillebror flyttade till Malmö.
2. Regeringen fixade mer pengar på lönekontot.
3. Jag fick använda min biljett som jag haft sedan i maj till Jesus Christ Superstar. Det är synd att jag inte kan säga att du ska gå och se den eftersom alla biljetter är slut. Men den är så himla bra att det kan vara värt att köa i 2 timmar på plats för att få en överbliven biljett.

Då får vi se vad denna vecka har att utbringa. Det börjar med Motoboy-konsert i Caroli kyrka ikväll klockan 20. Läste i tidningen i morse att han ska spela Ave Maria och Pie Jesu. Jag har alltid tyckt att de är två av världens vackraste låtar.

Jag gick precis med i facebookklubben “Bra Nattklubb för oss som är runt 30år. Var hittar jag det i Malmö?” Startad av en nyinflyttad 28-åring som besökt hela stadens klubbar med besviket resultat.

Åldern verkar sjunka med invånarantalet. Ju större stad desto större chans för ett sprudlande uteliv även för den som är trettionågonting, utan att man ska känna sig som en ur föräldrar-på-stan. Ju mindre staden är, desto tidigare skapar folk familj och försvinner från klubblivet. Kvar finns de bråkiga tjugoåringarna som inte ens har en färdigutvecklad hjärna samt skilda 45-åringar som sitter i baren och stirrar ner i sin öl. Så hur gammalt är Malmö?

Det är synd att det egentligen ska spela någon roll. Man ska gå ut med sina vänner har roligt och inte tänka på att den som dansar bredvid är yngre. Men det spelar  roll om åldern sätter en viss stämning i rummet. Både äldre och yngre. Problemet är när det i en hel stad enbart finns det ena. Det skulle förmodligen vara trevligt om den här trettioåriga nyinflyttade singeln kunde kasta av sig skorna, dansa loss och kanske få hångla med någon som inte är tio år yngre ikväll.

Så var ska han gå?

Tomas – Vad tänker du på
Jag – mmm va?
Tomas – Du jobbar, jag ser det på dig.
Jag – Men…
Tomas – Snälla, inte lördagskvällar efter halv tio.
Jag – Men om man skulle skriva så, skulle…
Tomas – Då kommer jobbkittlet.

Och så blir jag kittlad tills jag ger mig.

Karin – Jag känner mig lite hängig idag, och grå sådär.
Jenny – Gör du ?!?! Jag känner mig som en puma.

Jenny är i stan. Vad jag har saknat henne. Hade jag varit lite mer tech-savy hade jag spelat in hela eftermiddagen och kvällens konversationer på band för det är liksom så svårt att återge dem i efterhand på ett bra sätt. Ett Jennybrasätt. Hennes humor behövs i mitt liv.

Det var alltid vi fyra tjejer då, och ikväll lagade vi gröncurry, drack vin och pratade om förlossningar och sånt som hör vuxenvärlden till.

Den gula reklamen från Cygate har synts över Skåne i två veckor. Och nu kan jag inte hålla mig längre.

Det finns flera problem med den här reklamen och det största av dem är att när vi läst klart har vi fortfarande inte en aning om vem eller vad Cygate är, vad vi ska tycka om dem/det eller vad vi ska göra.

Rubriken “Gröna Lund är ingenting. Tacka vet vi Tosselilla” (det finns fler varianter) vill flirta med Skåningen. Men det får motsatt effekt.  Skåningen tror att man raljerar med henne och hennes självgodhet även om vi kan ana att det är i all välmening från avsändaren som vill säga att de gillar Skåne. I det här fallet fungerar det dock på samma sätt som copywritern och författaren Jack Hansens bevingade ord om dialekter:

“Skriv inte på skånska till en målgrupp i Skåne. De kommer att tro att du driver med dem. Tala rikssvenska. Att klä sina ord i målgruppens dialekt är att klä ut dig till någon du inte är”

Eftersom det inte framgår kan vi gissa att Cygate är ett företag som, helt enligt payoffen,  “växer sig starkare i Skåne”, men varför ska jag bry mig om det? Söker de folk, får jag support, har de billig köttfärs?

Efter lite efterforskning vet jag att Cygate är ett it-företag som vill “öka kännedomen” bland skåningarna med sin gula reklam, enligt Cordovan Marketing som står bakom kampanjen. Men eftersom reklamen inte säger något om vem Cygate är uppfyller stortavlan inte heller det målet.Eftersom man valt att gå på stortavlor i hela Skåne antar jag att man vänder sig till gemene man. Om man däremot skulle vända sig till väl insatta i branschen är det mer förståeligt om man utelämnar information kring vem Cygate är och enbart berättar att man satsar i Skåne. Men då skulle kanske en branschtidning eller platsannonsering vara ett mer strategiskt medieval. Och då skulle inte heller “ökad kännedom” vara målet för kampanjen.