Tre sjukt hårda och arga killar rappar aggressivt:
I’m on a boat motherfucker take a look at me. (tillskruvad mjuk röst följer efter ”yeeaahaa motherfuckeeeer”)
Picture this, I’m on a boat bitch. (tillskruvad mjuk röst följer efter ”on a boat bitch”)
Take good hard look on the motherfucking boat.
Helt utan ironi.
Mina luncher har förbättrats markant sedan jag slutade äta den i Helsingborg. I Malmö finns faktiskt många nyttiga alternativ för klockan-tolv-maten som också är goda och inte apdyra. Om vi gör en jämförelse så Hbg bara några få sallader att välja mellan som är ätbara, som Annorledes räksallad, där den enda behållningen egentligen är de handskalade räkorna. Det kan man få i Malmö också, men i vår stad är tillbehören mer spännande än isberg och burkmajs. Vi ligger lite före kan man säga. I övrigt är allt sjukt onyttigt i Helsingborg. Gott men överdrivna mängder grädde och smör, som på Idas, därtill förrätt. Och om man vill ha något med quinoa har de döpt detta till GI och tar 120 kronor för det på Papi. Och Phuun Thai som gör i och för sig gör riktig thaimat blir man totalt sockerdeckad av på eftermidddagen.
I Malmö just nu:
Mad miss Molly, Engelbrektsgatan
Salladen ”Räkan” eller förresten, alla sallader är bra och matiga här.
Redfellas, i hamnen nära stationen
De har bara 2 sallader att välja mellan men deras wasabi Cecar is fantastique.
Till den kan du däremot välja mellan typ 20 färskpressade juicer.
Atmosfär, Fersens väg
Alltid så himla gott och definitivt prisvärt
Mrs Brown, Davidshall
Inte fullt lika bra som Atmosfär, men på min lunchlista
Trattioria Pizzeria Picciotto, Norra Vallgatan
Pizzorna ser fina ut, men jag väljer alltid dagens som alltid luktar Italien.
Inte gärna just nu:
Salads and smoothies, Kalendegatan
Jag gjorde det och var nöjd ända tills jag blev dålig i magen en dag. Väntar till sommaren är över.
Time out, Djäknegatan
Helt meningslöst. De hade bra svennethai förut ,nu smakar allt samma sak, mjöl. Vidrigt.
Förra veckan red jag två hingstar. En kolsvart som såg ut som hämtad ur en saga, och en som är en av Islands mest kända hästar. Det är jag mäkta stolt över. Parningstiden gjorde de två grabbarna till vilda, gnäggande raggare och Tomas, som red för tredje gången i sitt liv, fick sina fingrar uppflådda in på köttet. (Vilket blev ursäkten för att inte diska den veckan).
Vi följde med min kollega till hennes svägerska, Lena, som driver både Osthuset på Skomakargatan och Helgagården, där vackra Islandshästar föds upp och rids in. Hon tog sig an Tomas och jag fick bege mig ut i skogen, som jag älskar.
Här är sagohästen, Gymir.
Och så Heimir. Denna hingst som tydligen återfinns på bilder över hela Island på grund av sin speciella färg som skiftar i perioder. Han är ibland helt vit och ibland helt svart. Det skrivs ännu mer om honom både här och här.
Det är jobbigt, när man plötsligt får en ny värld att förhålla sig till. När det inte riktigt är som man trodde. Vägen är inte längre självklar och fötterna står inte längre stadigt på den. Är det ens samma väg som du gått på hittills. Ska man våga fortsätta och hoppas på att den rätar upp sig, eller ta en helt ny väg. För visst måste det finnas trygga vägar som, även om det svänger en aning då och då, inte har fula bulor, som gör att du ramlar och blir skitig. Det måste finnas vägar som aldrig skulle leda dig fel. Frågan är bara om du redan står på den.
Mina händer bränner. Liksom hettar. Och jag sitter inomhus i ett kontor där man måste vifta med ett papper för att skapa luftvågor mellan varven för att över huvud taget kunna ta ett djupt andetag. Annars blir det mest chippande efter luft. Jag tror att jag klarar det till klockan 15, sen måste jag doppa mig i något kallt eller smeka mig med en piggelin. Tills dess dricker jag resorb och försöker att inte glatta av tangentbordet med fingrarna.
Har jag äntligen stängt in mig i lägenheten.
Jag skulle titta på några champagneglas och köpa myggnät vilket resulterade i värmeslag, en känning från Filippa K, en par ballerinaskor som är dyrare än vad ballerinaskor någonsin får kosta även om de var på rea… lämnar nog tillbaks dem, höststövlar med massa nitar och en bok om Skånska vandringsleder vilket chockade min omgivning, det vill säga Tomas. Jag köpte den mest för att en bekant har skrivit den. Måste sponsra.
Nu vill jag bara hoppa i badet men bröllopet börjar om två timmar. Jag tänker i alla fall ta med bikini eftersom vi kommer vara på vattnet hela kvällen, i Kallbadhuset.
Det är kallare ute än inne.
Fredagsfrågan är här. Finns det något du vill veta, något som trycker inombords, något som du bara måste ha svar på. Du ställer frågan som jag svarar på. Shoot.
Ps. Eftersom typ fyra personer har klickat på gillaknappen på bloggen hittills, vilket är en minimal procent av antalet besökare på sidan, kanske detta bara resulterar i en fråga. Men i så fall älskar jag den frågan.
Jag fick VG (Här känner jag mig tvungen att nämna att MVG inte fanns på högskolan) i kodning av CMS-system en gång i tiden. Content management system alltså. Vem kunde tro det? Jag kanske ska publicera en sak om mig varje vecka som blir helt ny för er. I alla fall. Dessa kodkunskaper har jag nu använd och skapat en gilla-knapp för sidan, och i varje inlägg. I jämförelse med CMS var detta en bagatellkodning (copypaste) men i tid och huvudbry sak samma, eftersom jag inte kommer ihåg ett skit av kodkursen.
Uppdatering. Inget fungerade som jag ville, jag fick resignera och be om hjälp.
Som uppskattning av mitt febrila arbete blir jag i alla fall jätteglad om du gillar mig, (knappen finns uppe till höger på bloggen). Och du som läser i rss-läsare; om det så bara är en enda gång som du aktivt ska gå in på min blogg, då är det idag.
Tacktacktack. Pusspusspuss.
