– Vet du vad, mina kanaler på tv:n har blandats efter stormen!
– Hur då?
– Ja ettan är inte på ettan längre, den är på trean och trean är på ettan.
– Men Karin, så har det ju alltid varit.
Mina vänner vet tydligen mer om min TV än jag.
Månad: december 2011
Jag kom på det först
6. Berätta om bloggarna du läser.
Berätta om vem du var för ett år sedan
En härleg tjaj.
Nej, men jag var väl precis den jag är. Omständigheterna, de har däremot ändrats.
Jag jobbade på en av Malmös största byråer, Navigator, hade just sagt upp mig för ett erbjudande från Guts & Glory och vunnit en reklamtävling, så på jobbfronten kändes allt jättespännande. Jag var sambo, vi hade en superekonomi ihop och köpte fina saker, åt dyra middagar och planerade långa resor. Men jag var ledsen och ofta ensam. Även om dagarna efter jul var några av de finaste var jag snabbt utmattad igen. Tom. Min bror som står mig nära höll på att glida ifrån mig, min farfar gick bort och min mormor blev sjuk. Och det var bara början. Jävla år. Snart är det över. Året.
Annars är jag hoppfull. Och härleg.
När man inte orkar själv
Plötsigt händer det
Här går man omkring med ständiga gå-ner-i-vikt-komplex som jag skyller alla tidningar på och så tar man på sig den prickiga ballongklänningen som alla killar gillar (Citat från helgen: ”vilken fin kjol”. ”Åh, det säger alla killar”. ”Du kan verkligen få en att känna sig speciell”). Och upptäcker att kjolen bara hänger på höfterna. Säkerhetsnålar bli inte bra och det hjälper inte ens om du putar med magen allt vad du kan. Plötsligt står man där och önskar sig några kilo till. På riktigt.
04 – Berätta om en person du beundrar
Hon har en så otroligt fin människosyn. Jag har aldrig hört henne säga ett ont ord om någon. Det är beundransvärt. Hon är klok, stark, känslosam och har gjort så mycket häftigt och är så vacker. Turnerat med motorcykelcirkus, tävlat hoppning i Flyinge, bilat genom USA och släppt av en hippie i San Fran, varit ansvarig för FN:s barnkonvention på landets fängelser. När männen i byn sa att de kunde hoppa över vår gård när jag var liten, eftersom hon var kvinna, vägrade hon och blev byns första kvinnliga ålderman (heter det så?). När jag var liten satte pappa och mamma på en skiva, kanske jazz, kanske något snabbare och dansade jitterbugg och hon sken alltid. Man blev liksom förtrollad. Ville kunna dansa så. Hon brukade sitta i köket och spela munspel och stampa i takt med foten, hon är jägare, gillar att åka ut med gubbarna på båten och fiska, hon plockar ogräs och vet vad som går att ha i saladen, hon har ställt upp för mig i alla väder. Hon målar vackra tavlor men bytte konstfack mot Lunds universitet, hon sjunger i kör och så lagar hon väldigt god mat och lägger in de mumsigaste nyponen med nejlikor.
Min mamma.
03 – Min bästa vän
Det bästa med vänner är att man får fler, ännu klokare, ännu bättre, ännu vackrare, ännu visare, ännu varmare, ännu närmre med åren. Att det inte tar slut. Jag är så glad för mina nya vänner som kommit in i mitt liv. Som har fångat mig hundra gånger om det här året, som förstår mig och som jag kan berätta allt för utan att vara rädd för vad de ska tycka. För de tycker alltid om mig även när jag är dum och vinglig och arg och ledsen precis som när jag är glad sprallig rolig engerigull. Och jag tycker alltid om dem och deras röster. Här är två jag haft länge.
2. Berätta om staden som du bor i.
1. Berätta om dig själv.
Jag har en katt. Alla mina tavlor står på golvet. Jag har alltid velat bli äldre och tycker det är sexigt, men blir ändå glad om jag får visa leg på systemet. Jag bor i en gigantisk lägenhet efter ett kraschat förhållande men ska snart flytta. Jag är upp som en sol och ner som en pannkaka och inte särskilt mycket mitt emellan. Jag jobbar med reklam. Är till och med bra på det. Älskar det faktiskt. Jag har ett eget företag och behöver en assisten för min kreativa hjärna gillar inte ordning. Tider är inte min grej. Jag är självständig och stark och gråter ändå precis hela tiden. Jag trivs allra bäst på landet och vid havet. Jag rider och jag är danslärare och träningsinstruktör och muskulös fast det inte syns och jag driver reklamöl och är krogrecensent och älskar mat. Att äta och att laga och bjuda andra på. Men gör det för sällan. Jag har tagit examen i USA, kan (kunde) spanska flytande och har riktigt dåligt, chockerande dåligt faktiskt, lokalsinne. Jag har gjort så mycket saker att jag ibland blir chockad själv när jag berättar om det. Det betyder att jag förmodligen inte kommer bli besviken på mitt liv. Förutom att jag slutade på skridskoskolan efter köttbullen men egentligen ville spela hocky.
Missade jag något viktigt?