Månad: mars 2012
This is how my heart beat
Aldrig tidigare. Och så två inlägg på en dag om träning. Vet inte vad som är fel på mig. Men det här är i alla fall power knee i en galet rolig klass som heter body step och är ett koncept som körs över hela världen av Les Mills Instructors. Som jag.
Bilden är tagen i lördags när Forum höll i en Les Mills dag.
Copydang
Förra veckan fick jag ett samtal från en Stockholmsbyrå som behövde förmedla en copywriter till en större kund. De hade hittat mig och det slutade med att de rekommenderade mig samt två andra. Kunden valde en som bodde i Stockholm och kunde sitta på deras kontor några dagar i veckan. Idag fick jag veta vilken kund. Dang säger jag bara. Men en av topp tre är bra.
Jag sitter iof mer än gärna i Stockholm några dagar i veckan om jag hinner. Blir lycklig av den. Staden alltså.
Ååååe
Den här dagen startade nollfem. På flyget nollsju. Presentation med arbetsgruppen niotrettio. Stekt fläsk med löksås och dessert på Gondolen elvatrettio. Flygplatsjobba fjortontrettio. Taxi från Sturup fyra. Power nap fem. Body step release-klass sex. Duscha åtta. Sortera kvitton nio. Bam.
Work out eller work without?
”du har alltid så mycket folk på dina klasser. Vi hade kunnat lägga ner om du slutade”. Said by en i personalen idag.
Jaha. Inte har man högre lön för det. Nä. Jag hade högre lön när jag började som instruktör för 11 år sedan. Det har sjunkit i tränings- och dansbranschen i Skåne. Parkerar jag bilen under tiden går jag back typ. Tur jag slutade göra det för pengarna för länge sedan och bara för att jag älskar det.
Det här blir en bra vecka
Måndag – min praktikant från Malmö Högskola börjar och mitt liv kommer bli lite lättare.
Tisdag – presentation i Stockholm av en kampanj. Alltid roligt.
Tisdag kväll – Kör Body step med ny koreografi på Forum.
Onsdag – Inget planerat på kvällen. TJOHO.
Torsdag – Middag.
Fredag – Fredag.
Lördag – Passa mitt brorsbarn för första gången.
Söndag – Bio.
Inte igen. Suck.
Förlåt som inte är förlåt
Ibland beter sig folk illa. Ibland säger folk förlåt. Men de ursäkterna betyder inte ett skvatt om det följs upp av ett men. I samma sekund som man tar in ett ”men” har man tagit tillbaka sitt förlåt. Så fort man börjar förklara varför, har man tagit tillbaka sitt förlåt. Då betyder ett förlåt ingenting längre. Det kan till och med lägga över skulden ytterligare på personen som man ber om ursäkt till. Det har hänt mig tre gånger det senaste året.
Hej Karin
Förlåt om jag har sårat dig. Men…
Till Alla
Jag har betett mig dumt. Förlåt. Men låt mig bara förklara varför…
Hej Karin
Förlåt för det jag gjorde. Men…
Största möjliga tystnad
Jag frågade faktiskt om man hör grannarna innan jag flyttade in. ”Aldrig” sa de. ALDRIG MY AS. Jag hör ordagrant vad de säger. Tur de är ett par som är överens och har en jollrande liten bebis och inte en skrikmaskin. Och vilken tur för dem att jag inte bor här med sambo. Jag tror inte att grannarna skulle tycka att skrikbråk var lika ”uppfriskande” som jag. Tror inte heller ”rensa luften” skulle trösta. Eller ”mmm men efter bråk har man ju väldigt bra…”. Nu för tiden är jag tyst som en mus. En jobbande mus. Så länge jag inte övar in koreografi. Det kan alltså vara så att jag är hatad efter den här helgens övningar.
Urban ångest
Här har ni veckans ångestframkallning! Det är ju en närmre pocketbok som kommer varje morgon. Stressen byggs på till en stor hög som bärs ut varje söndag, i det närmsta oläst.
Jag har aldrig varit så icke allmänbildad som nu. Annat var det när man pluggade journalistik på folkhögskola och kunde hamna i spontanförhör när som helst på en lunchrast av någon som kallade sig kommunist. Det var bäst att lusläsa allt.
Nu vet jag däremot saker som att någon hade en så myyysig kväll med tjejerna och rött vin i fredags. Tack Facebook. Kan jag få tillbaka min tid.