Anananas

Jaha. Då var 2014 ananasens år. Det ska vara ananas i all inredning. På handdukar, på kuddar, som guldstatyer i fönstret. Och alla bara plötsligt älskar just ananas. Det är ändå konstigt vilka flockdjur vi är. Inte så att någon väljer päron i sin inredning och en annan physalis. Nej, nu är det bara ananas. Hela flocken inredningsintresserade springer åt samma håll, liksom jounalister till samma nyhet och män efter samma skäggtrend. Lagerhaus har en uppsättning ananasinredning för den som vill köra budget. Annars finns det säkert förgyllda bokhållare på Svenssons i Lammhult också. Eller nåt.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Godisglasskakor

Varannan dag måste jag köpa nytt godis till min färdigpackade förlossningsväska. För jag äter upp det. En helt ny sida av mig har växt fram under den här graviditeten. En fullkomlig snaskjunkie. Ska gå på avvänjning.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

På mitt CV

På min meritförteckning kan jag bland annat skriva att jag känner direkt om en dressing innehåller en honung gjord av bin som får sin nektar från en speciell sammansättning av blomster som jag inte tycker om. Det är inte fy skam.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Feminister stoppar feminsm

Tröttsamt att läsa att egenföretagare inte skulle kunna vara feminister. Eller att högern inte kan vara feminister. Kvinnor sätter stopp för varandra genom att kategorisera vad som är riktig och rätt feminism och inte.

 

Beyonce visar benen så hon är inte riktig feminist. En chef är definitivt inte en feminist för att hon kan göra ROT-avdrag som främst utnyttjar kvinnor med lägre inkomst. Jag förstår inte resonemangen.

 

Heja alla kvinnor, och män, som kämpar i olika maktstrukturer, som säger emot och ifrån, som bryter strukturer på arbetsplatsen, som vägrar plocka kaffekopparna på kontoret för att det förväntas av henne, för kvinnor som visar benen, som gillar läppstift och som använder läpparna att kyssas hårt och samtidigt inte har det minsta skrupler med att varken be om lönehöjning eller trampa över osynliga gränser och göra sig allmänt obekväm. Du för världen framåt som vilken annan feminist som helst.

 

Utan dig hade min bransch, reklambranschen, fortfarande sett ut som i vidriga Mad Men (även om det är en bit att gå kvar). Utan dig hade vi inte kunnat ta styrelseposter, få högre lön eller möjlighet till toppjobb. Och du, som tjänar bra och som går din egen väg rakt uppåt och framåt banar väg för så många fler än de som bestämt att individualism, liberalism och feminism inte kan stå på samma sida och skrika högt och gällt.

 

Sluta placera feminism i fack. Om ett parti vill prata feminism är det ett steg fram och inte bak – oavsett vilket parti det är.

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Gynning ploppar

Igår fick jag tips om att läsa mammabloggar. Jag har inte läst en enda under nio månader så varför inte så här med en dag kvar. Alltså Carolina Gynning – så himla rolig. Efter denna bild är hon min gravididol. Samt att hon är skånska och ska föda precis just nu, som jag. Och är äckligt snygg. Att hon dessutom sitter i livesändningar i juryn på Talang mellan sammandragningar, kräkningar och depressionsutbrott för att hon inte fött än och kan ploppa när som helst. Samt att hon tycker att hennes andra barn är väldigt jobbig just nu. Ja, det gör att jag tycker om henne ännu mer. Bara trygga sköna personer kan vara rakt upp ärliga och bjuda på det mindre smickrande i livet.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Cause every little thing gonna be alright

Det sägs att man ska sjunga för barnet i magen. Om man sjunger samma sång varje gång så känner barnet igen detta när hen kommer ut och vips får man ungen att däcka så fort man nynnar (hrrm). Så jag har försökt.

Stämt upp i ”Vyssan lull” vers efter vers i bilen när barnet sparkat som mest. Det hjälpte men jag blev själv helt deprimerad av den sävliga melodin. Snark. Sjöng Toffelhjältarnas ”Sov somna in” men den gick upp så högt i falsett att jag fick fram någon pipig ton och hosta. Så nu kör jag min egen grej. Varje gång barnet sparkar loss sjunger jag Bob Marleys ”Three little birds”.

Är jag för trött klickar jag igång den på Spotify i min favoritversion av Elisabeth Mitchell

Det kommer bli en lite warrior!

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

2 dagar kvar

Om jag föder i natt är det synd om Persson reklambyrå. För då får de inte de eminenta rubriker jag ska klinka ihop till en annonskampanj. Kör kvällspasset och än så länge är det lugnt. De är så goa som ringer mig mitt i BF-tider och chansar. Fanken vad jag gillar bra ställen och bra människor. Precis som gänget på Chimney som ringer in för möte om nästa projekt även om de sett mitt magomfång. De kanske vet att skulle jag kunna skulle jag jobba mellan lustgasinhalationerna. Sen, sen ska jag ha sommarlov (läs vara mjölkko).

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Det du kan få av mig

Om jag vill att något ska gå i arv så är det min överläpp, mina dansmoves, min integritet och målmedvetenhet. Vad jag inte vill ska gå i arv är mina tunna hårstrån, min långa tå, mitt sockerfallshumör och mitt grubblande.

Det är ett stort risktagande att födas.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Hemorojdernas högborg

Och till alla ni andra där ute (ej foodies eller reklamare utan nu är det gravida jag snackar om). Ni som mailar och är tacksamma för mina inlägg fria från cupcakes fulla av lergigan. Här har ni världens bästa blogg om verkligheten. Amen.

Hormoner & Hemorojder

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter