När man ligger bredvid och varje gång man försöker försiktigt gå upp flaxar han till med armarna och letar i luften så att man måste lägga sig igen och bara vänta tills han faller in i sömn igen. Och så provar man igen. Samma visa. Och det enda man vill göra är att komma till duschen.
Månad: oktober 2014
Tummetott
Jag hade en person i mitt liv som brukade stryka ut den bekymrade rynkan i min panna med sin tumme. I stress, i jäkt, i vardagen stoppade han mig. Såg. Förstod. Att även den som är stark känner. Att även den som är stark behöver. Alla behöver en sådan tumme. Och när den inte finns till hands har man alltid två själv.
Den lilla pricken på jorden
Jag älskar honom mer än himlen och jorden och så mycket att jag börjat skriva så här töntiga saker i sociala medier och tar tusentals tusentals med bilder. Och får ont i magen och gråter när jag tittar på nyheterna för att allt ställs i relation till honom. Tanken om att om något skulle hända denna oskyldiga unika enastående mirakulösa prick på vår jord sliter upp magen inifrån. Han som inte vet något än om hur grym världen kan vara. Han som legat och växt i min mage. En gigantisk investering. Genom illamående, ryggont och sparkar i revbenen. Genom det knäppaste man kan uppleva, en förlossning, smärtan, risken, snittet. Så är han det mest värdefulla som vandrar. Så vuxen redan. Så ömtålig. Så stabil. Så vinglig. Och han är hela mitt ansvar. Att han lär sig. Men inte gör sig illa.
När jag vaknar och ser hans klotrunda ögon, han ler busigt, pratar med kudden och testar sin röst, vänder sig om och tränar på att komma upp på knä. Då kan jag inte annat göra än att vara glad över att vi redan är vakna. Han och jag. Även mitt i natten. Om han vore den enda att älska mig räcker det i tusen år.
Gratis kaffe är gott
This is in: Ny Vinkel!
Det här tycker jag just nu om alla baby-inredningsbloggar och Instagram:
Blääääääää
Allt ser likadant ut. Samma färger. Samma möbler. Snark. Inte nog med det. De instagrammar samma rum hemifrån varje dag. Ja ja ja vi har sett din barnsäng och vi har sett dina kuddar nu. Och de har tusentals följare. Men har man sett den där kudden en gång har man ju redan sett den. Man kan väl inte inredningsblogga och alltid ha samma motiv?
Nä. Fattar inte fenomenet.
Observera inte värdera
Jag har lärt mig att det är bra att lära sig; skillnaden på observation och värdering. Om jag observerar vad någon sa kan det låta ”han röstade nej till förslaget” . Om jag värderar kan det låta ”han är emot oss, han tycker inte om oss för han röstade nej…” Det som är sant är observationen. Det andra ligger hos mig.
Det gynnar oss att sluta värdera och tolka och bara konstatera. Det ligger långt närmre sanningen.