Föräldrarjobbet

Föräldrarledig är ett märkligt begrepp. Det är i högsta grad ett föräldraransvar. Det ansvaret gäller dygnet runt. Ett ansvar att ta hand om, lära och utveckla. Ett ansvar att vara närvarande och intresserad. Att skaffa kunskap och vara uppdaterad. Föräldraskap är både att ta hand om och att göra henne förberedd på det som är livet.

Någon jag träffade såg föräldraledigheten som ett jobb som alla andra. 8-5 är det den hemmavarandes ansvar. Resten av tiden bådas lika ansvar. Och det är ju faktiskt precis så det är. Ett jobb. Ett livsviktigt.

En författare skrev att söka fakta, ny kunskap och hålla sig uppdaterad borde vara självklart i föräldraskapet. Varför skulle det vara mindre viktigt Tt läsa på än ett till exempel i sitt jobb där man förmodligen ständigt håller sig uppdaterad. För visst kommer mycket en del naturligt och bygger på sunt förnuft men inte alls allt. Och själv tycker jag det är spännande att hänga med i utvecklingen och vara närvarande i den.

Lästips: Wonder weeks. Finns även som app

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Det mycket viktiga kaffet

IMG_4452.JPG

IMG_4062.JPG

IMG_4185.JPG

IMG_4208.JPG

IMG_3448.JPG

Det blir det en hel del kaffe på stan. Jag försöker alltid få i mig en cappuccino i samband med ärenden. Och om den inte är bra, när jag är vrålsugen på just cappuccino, är stunden förstörd.

Det finns säkra ställen i Malmö. För cappuccino är tex Noir, Melvins och Gateau säkra ställen, Solde och Lilla Kafferosteriet med dubbel shot samt Kaffebaren på Möllan. Men det är inte alltod man är där och jag VILL ge andra en chans.

Det är riskabelt. Kaffe är VIKTIGT. Smaken är olika men det finns ändå en del regler. Säger expediten, som i lilla glassfabriken på Emporia ”akta dig den är varm” kan du räkna med att cappuccinon är dålig. Den ska inte vara het. Eller som på Noi’s, som har got vietnamesisk lunch, där de serverar cappuccinon i högt glas. Jag protesterade och frågade ”nej inte latte” ”nej det är cappuccino”. Nä alltså. Så mycket mjölk har inte cappuccino. Den var ok. Men jag är konservativ när det gäller min kaffe.

Och det är så otillfredsställande att dricka en dålig kaffe. En dålig lunch fyller i alla fall funktionen att göra dig mätt. Menen dålig kaffe. Det är knäckande

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Söndag

IMG_4425.JPG

Dagens amningsutsikt från sängen. Prickar in så många rätt på den moderna mammalistan. Den organiska bitgiraffen Sophie, förvaringkorg från Ferm living, förvaring från Färg och Form, kudde formsytt djur (ALLA ska ha det nu) och min litografi av Picasso som var min mormors. Samma tavla hänger i vykortsformat på Ystad BB. Å

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Sov du lilla Videung

Jag är övertygad om att man som förälder måste lära barn för framtiden. Det är föräldraransvar. Inget, eller mycket lite, händer av sig själv. Du som förälder måste lära. Visst det kräver jobb och tålamod – men det är ditt ansvar.

Som att lära barn att klara av att somna själv.

Däremot tycker jag inte att detta ska göras när de är så små att de inte kan göra sig förstådda eller söka hjälp, utan bara skrika. Och ge upp.

Oavsett åsikt om när det är dags, och hur, läste jag en text idag som är så fint och stilistiskt bra skrivet, samt tänkvärt, (även om hon tar i och jag är kluven) att jag vill dela.

Här

Att se saker ur andra perspektiv är oerhört effektfullt för att skapa insikt. Hur skulle du känna om du låg ner och det enda du kan göra är att skrika? Och de som ska rädda dig ignorerar dig. Lägger en filt över vagnen. Kör dig över en tröskel. Eller gata upp och gata ner i forcerat tempo. Samtidigt som de irriterat pillar på mobilen.

Någon gång måste man lära barnet att känna sig trygg med att sova själv. För barnets utveckling, och alla i familjens, skull. Då är det mitt som förälders ansvar, inte barnets hjälpa honom att klara det. Men varför ha så bråttom. Det är så självklart att ett spädbarn (definition: barn under ett år), som nyligen legat i en mage nära hjärtljud och mammans gung, behöver närhet i den nya världen och slutas under sömn.

Redan på BB sa en barnmorska, när min bebis låg i en opersonlig plastlåda på hjul och skrek, ”akta, du vänjer honom” när jag tog upp min son, 1 dag gammal, och lade honom vid mitt trygga bröst. Jag håller med henne. Det är jag som får ta smällen. Men det jag vänjer honom vid är egentligen självklart – att han kan lita på att jag finns där när han behöver.

Den smällen tar jag.

Vi kan börja träna sen. Och ta till beprövade metoder. Men inte när hans ålder benämns i veckor och månader.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Babyledig idag?

Dagens tips till föräldralediga i Malmö. Barnvagnsbio på SF och Barnvagnspromenad med historisk guidning genom Malmös spökande kyrkogårdar via ABF. Okej. Nu är det något för sent för det började i förmiddags. Sorrylorry. Men nästa vecka.

Morgondagens tips är babycafé med frukost och sång i Bunkeflos Strandkyrka eller i St Petri kyrka.

Happy babytime

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Amningen – en kvinnas egna beslut

Detta med amning. Jag hade tänkt skriva något långt, med citat och länkhänvisningar. Men låt mig bara säga det här. Det provocerar (mycket av det idag) mig när människor (politiker, män, självutnämnda feminister, vänner, föräldrar, partners osv) ska berätta hur mycket, lite, var när hur det ska ammas. Jag har till och med fått höra ”jag tror du ammar för din egen skull”. Detta mitt i kämpandet för att få igång en fungerande amning då man behöver som mest stöd. Really?! Ja precis som kattmamman ammar sina små, suggan och tiken likaså, så ammar mamman för sin egen skull av ren egoism. Hon är i grunden ond och det har inget med biologi att göra? Inte barnet heller.

ÄN en gång lägger man sig i kvinnans val och rätten till hennes kropp.

Som alltid är kvinnan ägd av andras åsikter. Förr togs bebisen från mamman direkt efter födseln och lades i en sal och hanterades av steril sjukvård, mamman fick amma när sjukvårdsledningen beslutat att det var bäst, dvs mäns beslut. Logiskt? Nej. Som att kvinnan inte kunde klara av eller hade rätten att bestämma detta själv.

Precis lika ologiskt är det idag att lyssna på en politiker som uppmanar till flaskmatning i jämställdhetens namn för att skynda på kvinnan att gå tillbaka till arbetet, eller som argument för pappans delaktighet. Det finns många sätt att skapa närhet och det sitter inte i en flaska. Det låter som en dålig ursäkt för att slippa skapa anknytning (vilket inte sker automatiskt utan är ett aktivt arbete från föräldern).

Naturligtvis finns det samhällsstrukturer som missgynnar oss på olika vis och politik och regler behöver ses om för att förändra dessa. Men på bekostnad av vad?

WTO liksom svenska rekommendationer är helamning i minst sex månader till ett år och därefter fortsatt delamning upp till barnet är 2 år. Det är inte så att amning är ett outforskat område. Man känner väl till effekterna. Svenska politiker vill alltså lagstifta på ett sätt som försvårar svenska kvinnor att sätta barnets behov främst. Om man vill.

Finns det inga andra sätt att främja jämställdhet, att kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks och att de inte går miste om pension än att vara så fyrkantig och svartvit i sitt argumenterande? Och att man som kvinna än en gång får uppleva att man pratar ovanför huvudet på henne och hennes kropp. Är det verkligen feminism? Jag tycker inte det.

Amning, att mata sitt barn, väcker känslor på ett sätt jag inte alls kunde förstå eller brydde mig om innan jag fick barn. Men amning berör. Det märks tydligt när jag träffar andra nyblivna föräldrar och alla delar engagerat sina upplevelser. Ångesten, hormonerna som rusar iväg, stressen om barnet som inte kan göra sig förstådd får i sig tillräckligt för att inte säga den fysiska påverkan som amning har och som man inte kunde föreställa sig. Eftervärkarna som kör igång vid amningen ingen för att dra ihop livmodern = aaaaj, barnet som suger sår på brösten, stockning med feber, infektioner osv – vem trodde det skulle vara lätt (okej en del har det lätt). Amning är ett kapitel för sig. Och så står någon och pratat om det som siffror i en tabell. Nej tack.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Gyozajakten

IMG_4348.JPG

Älskar Dumplings. Letar forfarande efter ett ställe i Malmö som ska tillfredsställa mig. Det gjorde de inte i Limhamn. Ingen smak, gummikonsistens och slarvig stekning. Denna gång sa jag ifrån. Mer smak för böveln!

Var bör jag gå? (Ok KinLong finns, men menar jag snabbt på gatan till schysst pris ställe).

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Väck inte det barn som sover

Ska berätta en sak om livet. Bebisar somnar alltid vid fel tidpunkt. Alltså inte när du behöver tid för att städa eller laga mat. Eller själv sova! Sitter nu och väntar på Emporia (där jag köpt blöjor och en stickkontakt jippy) emot min vilja på att den lilla som nästan aldrig sover ska vakna. Vägrar gå i butiker. Ironin i att när han sover vill jag att han ska vakna och tvärtom. Men så här är det. Man väcker INTE det barn som sover. Då kan hela dagen pajja. You learn. Så man planerar helt enkelt om. Och väntar. På bättre tider. Hans tider.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Vapianomyten

Jag har inget problem med Vapiano. Om man tar det för vad det är. Det vill säga ett McDonslds för pasta och pizza. Ett ”bra med barnvagn-ställe”. Inget mer än så. Men serri det görs inte. Det provocerar mig när folk vill after Worka på Vapiano. Provocerar när folk väljer Vapiano för ett glas vin. Och provocerar när någon säger att Vapiano är SÅ bra. Fel fel fel. Det är sånt skit. Jag har aldrig ätit en vidrigare sönderstekt unken fryssmakande bit tonfisk än här. Men vad har jag förväntat mig. Det är ett skitmatställe med lite sobra inslag i inredningen. Som en basilika på bordet. Wow! Pastan är ok för att vara ett sabbmatsställe. Men det är mjöligt kletigt och klistrigt. Inte bättre än så. När någon behandlar stället som ett hippt finställe vill jag gräva ner huvudet i sanden och inte titta upp igen. Framför allt inte om jag vet att jag ska bli bemött av en sur expedit som ska laga min mat men som bara vill hem och titta på Ensam mamma söker.

Sitter med min pasta med pumpa. Tittar in i rummet där de gör sin pasta. Och orden ”Pasta Manifattura” på väggen för att ge lite italiensk synvilla. Jag grymtar.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter