”Nej, jag har aldrig haft städhjälp. Jag tycker att man kan städa själv. Det är en ideologisk fråga. Jag tycker det är fel med skattereduktion för städhjälp till redan rika”. (SDS 28/9)
Sådana kommentarer gör mig irriterad.
Irriterad för att jag som inte är rik men jobbar 60 timmar i veckan för att i alla fall vara på god väg, samt kunna resa några gånger om året, faktiskt är lycklig över att nu inte behöva städa på min enda lediga dag och kväll. Lördag. Nu kan även jag få lite fritid och inte belasta samhället med min utbrända kropp.
I vad ligger grunden att detta är något för rika. Och vad är det för fult med att vara rik. Har denna rika hemska människa kanske kämpat som ett djur för sin inkomst. Har han eller hon skyhöga studentlån. Jobbar han eller hon kanske 60 timmar i veckan för att tjäna ihop de där pengarna. Blir det kanske mer vanligt att anlita städhjälp även för dem som har lite mindre pengar. För att få lite kvalitetstid i vardagen. Kan detta kanske också göra att ännu fler får arbete, även lågutbildade? Eller det är också en ideologisk fråga? Det kanske är skamligt att anlita någon som städar under dina fötter? I så fall är det du. Mr ”allaskavarafattigaochtycka omattstäda, som borde tvätta bort lite förutfattade meningar.
