Jag skrev ut ett helt block under tiden som jag reste i Kroatiens övärld. Så fort jag hade en stund över tog jag fram blocket och jag älskade att skriva. Igen. Men det är något med ord. Det är skönt att få ut dem ur fingrarna och ner på papper, eller på en skärm. Men när det är gjort så är det gjort. Det spelar ingen roll om det är här, eller i mitt block som ligger i handväskan. De vill bara ut.
Jag kanske aldrig kommer att titta på orden igen eller så skriver jag ett helt resereportage till någon tidning, eller så skriver jag det här. Men just nu känns det helt okej att ha dem i handväskan.
