Tycker det är läskigt att vi verkar gå samma väg när det gäller attityder kring amning som i USA. Som något onaturligt. Det göms under filtar, det förbjuds på allmänna platser, det flaskmatas i jämlikhetens namn och då är man ”duktig” och ”rätt”, kvinnor måste gå ut från caféet eller sätta sig på toaletten, det argumenteras att ”vi har så bra ersättning nu för tiden” och en fråga man ofta får är ”hur länge kommer du amma”. Det är så skevt. Hallå vi har mjölk i tuttarna för att kunna mata våra barn. När det börjas ses som något onaturligt, något att undvika då går vi fel väg. När jag bodde i USA för 15 långa år sedan bodde jag med en tjej som jobbade på en hälsomyndighet med uppdrag att få kvinnor i USA att amma. Redan då var det ett problem. För att det var tabu. Hur kan naturligt bli tabu. Konstiga värld.
Det är mycket barntankar nu.
Åh, mer amningssnack! :)
Jag håller med helt och fullt, det är naturligt att amma och borde inte vara några konstigheter. Men, och jag kan såklart bara tala för mig själv nu, min relation till och syn på mina bröst har totalt förändrats sen jag började amma och det är inte helt okomplicerat det här…
Förr: brösten var min favoritkroppsdel som jag gärna framhävde för att känna mig sexig, kvinnlig eller attraktiv.
Nu: den osexigaste delen på min kropp. Jag har ingen kontroll över dom; storleken ändras upp och ner, mjölken rinner/sprutar/droppar lite hur som helst och de är mest nått man ska ha tillgängligt när de efterfrågas av bebisen så garderoben består numera av tråkiga amningslinnen, amningstoppar och amningsbhar…
För mig är bröst alltså inte längre förknippade med sex, medan det är det för omgivningen och därför tänker jag att människor omkring mig kan bli obekväma om de ser mitt bröst när jag ammar. Det liksom ”skär sig” i hjärnan att se en bebis ihop med ett sexuellt attribut. Jag å andra sidan blir också obekväm, egentligen av samma anledning fast tvärtom- för mig är amningen något ännu mer intimt än sex och jag känner mig ibland väldigt utlämnad när jag ammar på en offentlig plats.
Jag tror att vi behöver prata mer om amning och amma mer, längre och mer offentligt för att det ska ses och kännas mer naturligt, men det är inte alls så lätt att göra det som jag kanske trodde förr. Det är mycket mer känslor inblandat, både egna och andras.