Fy vad jag blir irriterad när folk sätter mig på sin ”limited profile list”. Det blir allt för uppenbart för att kunna göras snyggt. När ”the wall” plötsligt försvinner, eller ”Education”. Vi pratar om komponenter som inte går att ta bort från sin Facebook sida. Endast dölja. Och då kommer nästa tanke. Det måste alltså finnas något att dölja. Jag redan nu framme vid skilsmässa i min snabba värd. Då kan de ångra sig. Det vuxna Limited folket. För sitt snedsteg. Att dölja något, vad som helst, skapar misstänksamhet. Oavsett om det finns en anledning eller inte. Det är ganska onödigt. Och med min fantasi kan jag komma på det mesta. Kanske min gamla klasskamrat i nian inte vill avslöja att han är tillsammans med en flygvärdinna samt en kassörska på ica samtidigt och är rädd att jag ska stöta på en av dem. Exempelvis på flyget till Filippinerna, som jag kanske någon gång kommer att åka till. Nu ska jag hämdlimitera så in i bomben. Ha!
Är det bara jag som är som en öppen bok.
Eller är jag.
Det kanske finns någon som undrar vad jag egentligen pysslar med.
Ha! ni skulle bara vilja veta.
Nu är jag arg.
