Man kan välja mellan att hata eller att älska Malmöfestivalen. Det korrekta är det förstnämnda så jag väljer det sistnämnda. Visst svär jag när jag sitter på tåget påväg hem från jobb tillsammans med alla Arlövbor som ska in och äta älgkebab. Visst skriker jag i panik när jag fastnat mellan barnvagnar och småungar med folköl i händerna, då jag bara skulle ner och se en konsert. Men det är en festival i sju dagar med så mycket att se att varje kultur- och nöjesintresserad borde onanera till festivalprogrammet. Och det är så lätt att gå och se eller göra något som man aldrig annars skulle.
Sirqus Alfon: Eurotrash klockan 22.40 ikväll på Manegen till exempel. Akrobatik till gamla eurodängor.
Sluta vara så rädd för att vara svennig. Jag vet! Ät en älgkebab och kom över din fobi.
jag tillhör nog den skaran som har någon sorts hatkärlek till hela tillställningen. man är lite mallig för att den finns och går gärna ner och ser något bra band men om man missar allt man vill se pga jobb skiter jag i det i ren protest mot.. mitt jobb?
[…] är här och Karin af Malmoe kunde inte ha sagt det bättre: det är dags att omfamna […]