Pannkakor med en en vän på söndagen, lunch med en vän igår och lunch med en vän idag. Alla Art directors.
Det vore dumt att låtsas som det är en slump att de flesta av mina vänner har just det yrket. Flera har jag jobbat med. Andra har korsat min väg (ok, den lilla branschstigen då) och fastnat vid min sida. Och förutom att man rör sig i samma liv har man förmodligen lite av samma referensramar.
Tänk vad spännande om någon var veterinär, eller biokemitekniker (finns det något som heter så ens) eller sjökapten. ”Nu ba blå, njaaa mer kornblå”. Nä skoja, vi pratar mer liv än jobb jag och mina vänner. Vilket är förbannat skönt. Får lust att skrika högt och börja steppa på bordet när man umgås med folk som är ”vänner” men inte pratar om något annat än jobb. Torkar ut av tristess.
