På internationella kvinnodagen går marscher över hela Sverige mot mödradödligheten. Ingen kvinna ska behöva dö när hon föder. Visste ni förresten att Sverige är ett av de länder med högst skador vid förlossning. (Läs Cissi Wallin)

Malmö: 9.30 vid Möllevångstorget. Vi marscherar mot Gustav Adolfs torg kl 10.00.

Klagshamn är mitt hood så där har jag provat öppen förskola. Det var jag och barnledaren som var där. Men well det sades att det brukar komma fler till den gamla rundeln vid Folkets hus. I grannbyn Bunkeflo var vi ungefär 79 fler och säkert någon från stan (jag var i chock) med eftersom det vankades pannkakor och I Tygelsjö var en trogen skara på tio. ”Får jag vara här fast barnet inte är döpt” frågade en mamma ursäktande. Det fick man. Så alla oäktingar kan bara putsa skorna och käka gröna äpplen för att göra sig redo för att waila till en sockerbagare. Mitt nya liv.

Jag har en anti-gen. Den slår till när allt för många människor ohämmat hyllar något. När alla i en skara tycker samma sak eller helt okritiskt går åt samma håll. Med skygglappar på. Apple-anhängarna (mig inkluderat) är en sådan skara som hyllar allt från varumärket bara för att det kommer från varumärket. Försvarar dem till varje pris. Förblindade av det där äpplet. Köp köp köp. Nytt nytt nytt. Då känner jag den. Anti-genen. Jag blir helt enkelt lite äcklad av fenomenet.

En annan grupp galna ambassadörer är de som blivit frälsta av märket Mini Rodini. Jag har blivit medlem i sekt-liknande slutna grupper på Facebook som köper, säljer, byter och pratar om MR dagarna i ända. Medlemmarna är så aktiva och inne i detta märke att jag är paff. Bra jobbat Mini Rodini. Idag släppte märket sin andra kollektion för våren och medlemmarna har gått Bananas. Alla köper. Okritiskt. MR kan släppa en ful getabock som vilar på en luftmadrass på en konstig hatt och alla skulle köpa. Då slår den till. Herr Anti.

Det sägs att jag var på scen i helgen. Ålade som en puma i lacktights. Folk undrade om jag redan kommit i form och jag har till och med blivit taggad i en bild.

Kan dementera detta rykte. Å det genaste.

Här kommer den samlade listan över stans alla öppna förskolor (jag kan så klart ha missat någon) via Malmö stad. Eftersom ordet inte sade mig ett skit när jag själv blev förälder så kan jag berätta. Öppen förskola är alltså en plats dit föräldrar med barn är välkomna en viss tid i veckan. Det finns personal, leksaker, andra barn och ofta en sångstund. Och jag lovar att det behövs. Barnen tycker om och behöver träffa andra barn (dessutom perfekt förberedelse för riktiga förskolan). De behöver tydligen också nya leksaker hela tiden. Dessutom verkar det som att en del ställen erbjuder föräldrar allt från föreläsningar av sjukvårdspersonal, samtalsstöd och annat som man kan behöva. Vilken grej Malmö stad gör. Utöver alla dessa har de flesta kyrkor i stan populära Öppna förskolor med sång och fika.

 

Kompassen
Rasmusgatan 1b i Sofielund.
Mån-fre 9-14, Sång kl 11
BVC kommer en gång i veckan (barnavårdscentralen för oinsatta)

Barnens hus
Möllevångsgatan
Varje vardag 9-12
Sjukt poppis och fullt med folk

Enens
Celsiusgatan 13
mån 9.30-12 för barn 0-12 mån
Tis-fre 9-12 för barn 0-5 år

Familjens hus
Norra Parkgatan 23
Månd-fre 9-12
Sångstund 10.30
Babyöppet (barn upp till 10 mån= ris+tors 13.30 med sång

Familjecentralen Solstrålen
Von Troils väg 8
Mån, tis, tors 9-15.30
ons 10-30-14.30, fre 9-12
Varje dag mellan 13-14 finns gruppdiskussion med barnsjuksköterskor!
På onsdagar är det babycafé för bara de minsta 0-18 mån

Pusselbitens öppna förskola
Eriksfältsgatan 16A

Familjehuset Nydala
Mån babycafé 12-15
Tis sångstund kl 13
ons ”Ibland händer det” (inte en aning om vad detta är
Tors Prova på skapande
Fredag frukostklubb 9.30-10.30
Barnsjuksköterska svarar på frågor varje torsdag 13-14

 

 

 

”Från sexgudinna till trött morsa”, står det i utskicket från 1177. Jag klickar på länken direkt. Kände framför allt en stor igenkänning i ordet sexgudinna.

 

”Separationsfasen, det absolut jobbigaste språnget under barnets första år. Barnet klänger otroligt mycket, sover dåligt, äter dåligt, kan bli ilsk och gnällig och frustrationen är stor hos både vuxna och barn. Barnet kan bli oroligt, speciellt vid insomning och under sömnen, och vaknar till flera gånger för att kolla så mamma finns kvar”.

Första seperationsfasen pågår mellan 7-12 månaden.

Neeeej missade denna babygrej på Moderna museet. Jobbar hårt med kulturindoktrineringen nämligen. Bäbä vita lamm och så vidare. Men för er med äldre barn finns fortfarande aktiviteter på temat om ni kollar in deras hemsida.

”ACTIONPAINTINGBABYGOJS
Datum: 3 februari, 4 februari, 5 februari, 10 februari, 11 februari, 12 februari, 17 februari, 18 februari & 19 februari. Drop-in kl. 13-16
Ålder: 0-3 år
Beskrivning: Denna happening vänder sig till de allra minsta och deras vuxna sällskap. Här actionmålar vi med ätbara färger av gurkmeja, rödbeta och växtgrönt, och skapar tillsammans en målning som breder ut sig över hela golvet.”

Här har jag suttit så många gånger och lapat energi. Saknat pojkvänner, varit arg, ledsen, pratar sönder parkbänken med en vän, nykär, trött, bakfull, ältat, analyserat sms, tagit med katten i koppel, haft extensions, haft långt hår, haft kort hår. I 12 år har jag kommit tillbaka hit. Gått ner från lägenheten i Slottsstaden eller på Gamla väster. Gräsmattor ger mig luft. Fåglar ger mig lugn. Vatten ger mig rum i hjärnan. Och nu sitter jag här, med en liten bebis. Min bebis. Min son. Tänk. Vad konstigt.