Var var jag och vem var han?

Igår var jag på mingel och drack öl tills jag kom på att jag kört bil dit. När vi kom hem påpekade Tomas det konstiga med att öppna en Selected-butik när HM säljer märket. Själv hade jag inte, över huvud taget, en aning om i vilket butik jag hade varit i.

Modeller (eller för dagen i alla fall) stod och poserade i skyltfönstret och fäste blicken i sina egna ögon som speglades i fönstret. Vi konstaterade att man måste ta sig själv på extremt allvar för det jobbet. En av dem sneglade igenkännande på mig och jag letade i minnet om vi kände varandra eller om han bara kände igen mig. Det sägs att det minsann var Dhanie från A-teens.

Men han har ju rakat hår och är i Santa Monica.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Vad menar aftonbladet egentligen?

Vill de gå ut stort med att berätta att de är lite sämre i mobilen än i tidningen? Hur dåliga är de i mobilen då undrar jag då och förblir undrande när jag ser stortavlorna i stan.
Varför ska jag ha nyheterna i mobilen om de inte kan ge mig något argument. Det känns snarare som en rädsla för att trampa någon av pappersförespråkarna på tårna eftersom det ofta ses som intern konkurrens om läsarna.

Men det är kanske så att de kompletterar varandra perfekt. Pappret lever vidare företag hittar nya vägar och nya målgrupper. Våga säg att mobilen är bäst på snabba nyheter rakt ner i fickan.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jag ser ljus i tunneln

Klockan 14.00 idag körde jag vilse. Från Jägersro center (fråga inte varför) hamnade jag på motorvägen med skyltar mot Göteborg. Jag hatar mig själv och mitt medfödda bristfälliga lokalsinne likt en jävla guldfisk.

Sen har surat hela dagen över folk som inte kan skärpa sig och fatta hur saker och ting görs, vantrivts allmänt i min lägenhet. Att jag har möte med något företag klockan 18 känns som en gigantisk tröskel även om det är två timmar kvar och mingelfesten något senare ikväll kan möjligtvis lyckas få en visit av en tjurkärring i sina bästa dagar. (jag ändrade dar till dagar för att jag inte orkar ha några upprörda kommentarer från petnissar).

Dessutom har min katt bajs i pälsen och har vänt rumpan i sikte mot mitt ansikte där jag sitter i soffan, och jag orkar inte tvångsbada honom en gång till.

Jag är dock bjuden på tokmånga roliga fester i helgen. Thi light.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Fel fel fel.

Hallå. Klockan är inte ens tio och jag har redan hunnit lämna min katt på djursjukhuset på fel dag och låst ute mig själv ur lägenheten.

Förresten så låg det en igelkott i en bur med lite halm hos veterinären. Det gjorde att ovanstående incidenter förmildrades. Fint med snälla människor. Medan andra överger sina husdjur, plockar andra upp vilda skadade djur och ser till att de får vård.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Från loungen på Bromma

Sitter i ”the yellow room” på Bromma och ser ungefär lika viktig ut som männen till vänster och höger med laptops i knät. Vågar inte gå och ta fler kakor för jag vet inte riktigt var de är och vill ju inte riskera att bli utpekad som den nyinvigde. Sitter hellre här och ser världsvan ut. Inte låta blicken flacka, se ut som om det är vardagsmat. Prata lite högre i mobiltelefonen än behövligt om nya lanseringar och budget.

Jag ljuger ju inte. Jag är precis som de andra.

Förutom att jag egentligen inte har ett kort till ”the yellow room”.

Undrar vad som händer om de kommer på mig. Jag kan se flugornasherre-scenariot framför mig, hur de i samlad trupp omringar min svarta fåtölj och jag lämnas åt gapen på de skräckinjagande businesstrollen som professionellt sopar undan alla eventuella spår och håller varandra om ryggen vid polisens utfrågningar.

Jag kanske ska ordna ett sånt där kort ändå.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter