Jag ägnade en del av mitt matinköp för kvällen till det stora nöjet att försöka analysera varje människa på Ica utifrån vad de lagt i sin röda korg. Förutfattade meningar är ett av våra främsta verktyg för att förstå vår omvärld och ska inte underskattas. Men ibland blir det problem.
Igår kom det en man med korgen fylld av flaskor med rapsolja. Tydligen var det inte tillräckligt eftersom frun gick bakom och bar ytterligare fem förpackningar med den gula vätskan. Då är frågan; äger de grillen vid Kronprinsen och har akut slut på olja i fritösen. Är de hantlangare som tappar upp oljan på andra flaskor och säljer denna som dyr tryffelolja till krogar med avsmakningsmeny. Eller ska de försöka sig på den genuint kinesiska konsten att laga friterad banan med glass till ett helt släktparty? Kanske är det en Persisk bröllopstradition som vi inte känner till där badandet i rapsoljan ska ge många barn?
Som den väluppfostrade svensk jag är frågade jag naturligtvis inte. Något som jag fortfarande ett dygn senare retade mig på. Så när det var dags för dagens inköp och jag såg en kille som fyllt sin korg med tre stora påsar frysta jordgubbar och två paket av densamma tvekade jag inte. Han menade att det var bra att ha i frysen. Då förklarade jag för honom att jag minsann inte har några frysta jordgubbar i min frys och klarar mig bra ändå. ”Ska du göra sylt?”. Han vred generat på sig. ”Ska du göra milkshake?”. Jag förstod att han kände sig obekväm när han förklarade att han var tveksam till de två små paketen. ”Varför går man ner till en av de dyraste butikerna i Malmö och hamstrar frysta jordgubbar för att det är bra att ha om man ändå inte vet vad man ska ha dem til?”. Det kunde han heller inte svara på.
Jag betalade för min sallad, tomat, gurka, viktväktarsås och 2 bitar ryggbiff. Hoppades att kassörskan skulle se mig som en medveten och fit tjej. Kanske med en man som korkat upp vinet där hemma, tänt några ljus och säger ”det där tar jag hand om” när tjejen med ryggbiffen kommer in med den fräscha matkassen från Ica.
