Orena tankar

20120404-072154.jpg

20120404-072220.jpg

20120404-072232.jpg

20120404-072243.jpg

20120404-072255.jpg

20120404-072208.jpg

20120404-072306.jpg

Byrån som alltid har knäppast fester, First Flight, hade denna gång plastat in hela lokalen. Ja allt. Väl inne fick man en Mask, provrör med sprit, ostron…. Det fanns tyvärr ingen skål att lägga sina nyklar i. SOM jag letade.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Så gick det med det

Mina vänner fick rätt (ping Rebecca). För ett år sedan ungefär drog jag ner på mer och mer för att ha tid till annat. Jag sa saker som ”nu ska jag kunna umgås mer med vänner, dricka spontanvin, laga mat och gå och titta på en film mitt i veckan”. De menade att jag nog snart skulle ha ett nytt projekt på gång, eller tre och fylla tiden. Man kan säga att de fick rätt. Ibland undrar jag om livet tillåter mig att ta det lugnt. Som att om jag gör det lägger hen där uppe in en fot. ”Hallå där! Nu blev det lite väl enkelt, bekvämt och lugnt”. Jag ska minsann inte få ha det där lullaruntliv som jag avundas andra så ofta. Folk som bara ”jag ska på Doc Lounge”, vi ska på ”Quiz” Va? Bara så där? Jag har inte ens tid att tänka på vad som händer mer än en dag fram och då är jag förmodligen upptagen. Eller är det bara jag som inte klarar av det. Att inte göra något. Eller göra något som tillhör ordet ”fritid”. Om jag till exempel skulle titta på TV en kväll skulle den kvällen kännas fullkomligt bortslösad. Okej, det funkar ganska bra tillsammans med godis.

Och så sticker jag till stallet. Där kommer jag inte undan utan måste koppla bort och av.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Kontorets förlorare

Visst känner man sig alltid som en förlorare om man kommer till skrivaren och 1. pappret är slut. 2. (lite värre) om något papper fastnat i någon lucka 3. (värst) man måste byta toner.

 

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Det tråkigaste med att träna

Det jobbigaste med att träna är att byta om. Jag hatar det. Speciellt om man fryser. När jag var en kiddo brukade jag gå och lägga mig med ridkläderna på bara för att slippa klä på mig om jag hade träning på morgonen. Effektiv, lösningsorienterad och lite äcklig.

Sen är det det där med att duscha efteråt. Kanske ännu tråkigare. Men ok, nu drar jag till träningen.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

d

 

Mina läppar har fått stå modell för en logga, fick jag berättat för mig. Numer finns jag alltså i ett d i LitteraLunds logga. Det ska jag skriva in i mina memoarer. Hej då.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Johfpuxkäscö

Om det är extra många fel i mina texter nu för tiden på bloggen beror det på att jag alltid bloggar från mobilen. Och har tjocka fingrar.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Ja!

20120331-141003.jpg

Äntligen gör mitt gym en riktigt bra annons. Att publicera hela schemat med namn på alla instruktörer och allt, på fel håll i tidningen, är både kul och uppseendeväckande. Ett solklart sätt att säga att vi har störst utbud är att helt enkelt publicera beviset. På en helsida dessutom. Jag har inte en aning om den som gjort den tänkte på hur bra det är eller om de bara tänkte att det skulle vara bra att publicera schemat så att man kan läsa vad man vill gå på direkt inredningen. Men att det är på fel håll, att det är helt oredigerat för att passa formatet, att det inte finns npgra försök till att göra det snyggt och formge annonsen, och att det är på en helsida är faktorerna som gör skillnaden. Det blev i alla fall både kul och kaxigt. Blir lycklig när något fult och så banalt enkelt blir bäst. Den gick inte att undgå.

Dessutom fick jag vara med i annonsen. Tisdagar 18.00

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Serien om reklamsvinen säsong 5

Tre copywriters bland huvudkaraktärerna i i Mad Men. Undrar om serien fått fler att få upp ögonen för yrket. Och om de då tycker att det är glamoröst att dricka sprit på jobbet, okej att bete sig som svin bara man har kostym och skriver bra rubriker. Att man kan sprätta runt som ett självutnämnt geni och trycka ner sina kollegor. Att det är helt ok om inte självklart att vara otrogen, herregud jag är reklamare och man och geni, vad hade du väntat dig! Och om det är ok bli ihop med sin sekreterare om man är chef även om alla tycker du är en sorglig kliché. Nej inte bara att det är ok utan att det är något att uppnå. Denna osympatiska dryghet. En del skulle nog må bäst av att inte titta på serien. Det kan utveckla ett wannabe-don-syndrom hos lågresistenta.

Men den har snygg färgsättning.

Och det går inte att inte titta.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Någon på mitt gym bara älskar lappar

20120329-013647.jpg

20120329-013636.jpg

20120329-013610.jpg

20120329-013549.jpg

20120329-013539.jpg

20120329-013714.jpg

20120329-013722.jpg

20120329-013730.jpg

20120329-013740.jpg

20120329-013750.jpg

 

Alla dessa i ett litet personalrum.

Vad bra att någon berättar hur det ska vara så att ingen behöver tänka själv. Tänk så fel det skulle bli om alla bara fick göra som de vill!!!!!! (lägger in många ! här. Så att folk verkligen förstår)

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter