Jag sitter i ett rum med 28 grader varmt och hamrar på air condition som vägrar spruta ut annat än varm kvalmig luft som lägger sig som en klibbig hinna på min hy. Jag befinner mig i klimakteriet mot min vilja och rumänier har uppenbarligen inte fattat service för mitt samtal till receptionen resulterade i noll förståelse, noll sympati, noll engagemang och noll hjälp. Även på restaurangen var bemötandet helt värdelöst.
Ringer igen
– Jag har ringt om min air condition och ni skulle skicka upp någon, kommer de eller?
– Just nu har vi ingen ledig.
– Okej, men klockan är kvart över elva och jag tänkte snart gå och lägga mig så kommer det någon ikväll eller?
– Jag vet inte.
– Jag behöver veta det eller om jag kan gå och lägga mig.
– Det kommer någon när de kan.
– Ikväll då alltså?
– Jag vet inte, ha en trevlig kväll.
Alltså nu vågar jag ju inte gå och lägga mig. Eller ja, de lär ju inte komma ändå, de vet säkert inte ens från vilket rum jag bor i och bryr sig nog inte ändå. GRAAAAAAAAAAAH
Uppdatering. Efter mitt hamrande på knapparna är det nu 29 grader.