Folk är så jävla känsliga. Hacka på varandra så där. Småofficiella pikar.
Och jag med.
buhu.
Nu ska jag sätta mig i solen på min balkong och låta tiden gå så där lagom mycket att jag ändå får stressa när jag ska klä på mig, packa en väska till i morgon, sminka mig och cykla till Debaser där Marie och film väntar.
Sen tänker jag sova på St Knut för jag är vansinnigt trött på mina odjur som är värre än spädbarn. Jag får alltså gå upp ungefär sex gånger per natt fram tills att jag stänger ute den jobbigaste jävla katten på balkongen. För att upptäcka på morgonen att stackaren försökt uträtta sina behov i en blomkruka men inte lyckats och därför lämnat en ensam tolle på trägolvet för mig att plocka upp.
Där fick jag.
