Idag är det bara 9 dagar kvar tills spännande Collabo kör igång på Plockepinn.
När underbara Johanna & Irika med vänner står bakom rodret – kan det inte bli annat än magiskt.
Ooooh, jag längtar!
Klubb Aya Napa
Jag är en av dem som aldrig skulle få för mig att åka på charter för att dricka billiga drinkar om nätterna och dansa till eurotechno tillsammans med britter i kort kort på någon kanariestrand. Vilken totalt meningslös resa.
Men att resa till Plocke Pinn på Bergsgatan för att klubba i morgon kväll är väl helt ok. Varje tisdag under sommaren är det Klubb Aya Napa med happy hour och uteservering till 02. De lovar en lökig klubb och idag är det premiär med DjRUdie och gäst MC. Live Besh One och Zoltan.
Kanske det blir en charter ändå då.
Im out trying to find some anjovis
Midsommar är förmodligen den dagen på året då vår målgrupp minst sannolikt sitter vid datorn. Aldrig har vi haft så få besökare som igår. 50 stycken skippade dansen runt stången och att lägga in sill för att se vad Karin, Charlie eller Rebecca hade skrivit. Och vad fick de ut av det? Min attgöralista för dagen. Vilken tragisk vardagsskildring.
Måste berätta att igår såg jag en stor jugoslav lyfta en soffa med en hand. Detta för att min mobil och en rouge hade bosatt sig långt där under. Är alla jugoslaver så himla stora? Och sjunger de alltid hela nätterna? Jag fick svaret när landskronas självutnämnda maffia gjorde ett besök med vodka. Nej, de försöker att låta bli att sjunga eftersom de har fullt upp med att hålla hakan i vädret. Det var ungefär när de gjorde entré som jag kände för sorti.
Midsommarafton blev natt+dag
Jag kan bara konstatera att Västerbottenpajen sket sig rejält. Efter att ha förstört en pajdeg sprungit runt i tre affärer och klockan fem stått och tittat på en påse vetemjöl och ett paket smör, som om jag på något sätt skulle hinna knåda ihop en ny, tog jag med ett kilo västerbottenost i en burk och sa ”Varsågod, häll det över salladen”.
Någon hade glömt bort sin uppgift som löd att ta med gräddfil och gräslök. Behöver jag nämna att dessa tre var män. Hur svårt kan det vara att komma ihåg? Så det blev en midsommar utan dessa ingredienser och Som jag klagade. Som tur är blev det både grillat och annat smarrigt… utöver de obligatoriska midsommarkomponenterna.
Vi var ungefär tjugofem personer som fortfarande inte hade bestämt sig två dagar innan midsommar och som slängde ihop en midsommarfest. Det verkade dock som om festfixaren planerat i en månad…
En eloge till Jonas som inte bara trollade fram solen klockan arton exakt, utan också hade fixat till innergården på gamla väster med filtar, lyktor, satintyger i träden och en bar bemannad av två bartenders! som i och för sig var de som däckade först…
Hur mycket den lilla barnpoolen och badbollarna utnyttjades vet jag inte, men att vattenpistolerna, i vissa fall fyllda med GT, fick jag i alla fall känna på. GT i ögat är inte okej.
När grannarna blivit överfallna av en stor göteborgare med vattenpistol och två tjejer satt och sjöng så att fönsterna mot gården skallrade var det dags att flytta festen till Simon och Gustav Adolfs torg där det blev dans till jugoslavisk folkmusik, smart strategisnack inför en arbetsintervju, kattsnack med kocken från Hilton och Negronis som bartendersen sparat till just mig.
Danskarna drog hem i tron om att vi på midsommarafton har orgier och måste ha sex för att resten av året ska bli bra. Allt för fruktbarheten. De gillade midsommarafton.
Det fanns fler än sju sorters blommor på Jonas gård, men de glömde jag så klart att plocka och inte drömde jag om någon man heller. Men så kanske man ska gå och lägga sig på natten och inte någon gång dagen efter…
Mitt uppdrag för kvällen:
Tre från en – Jo Girl
Och nu har jag forstatt att analysera mina partybilder och finner att Jo Girl sätter ett finger i munnen i stället för två på huvudet för att visa hur fantastiskt kul allt är. Men det är nog snarare inpsirerat från en hip hop video eller kanske gamla fibban än från djurriket.
Djuriskt oh oh oh
Tre från en – Karin
Ungefär när klockan är 02.00, musiken pumpar och drinkarna börjar sätta sig på leendet, uppenbarar sig denna pose. Jag är farlig eller som det heter; fierce. Im wiiild. Det bara känns så rätt och just nu – så himla töntigt.
Så tittar vi på bilder från kvällen innan och Johanna frågar om det är en återkommande snigel. VA?!?!? SNIGEL.
Hon fortsatte att berätta att om jag ville att det skulle se ut som en tjur fick jag minsann sluta röra på fingrarna.
Suck. Nästa gång ska jag göra elefanttecknet. Det kan väl ingen missförstå.
Timberlake
På 10 cm klackar hem
Det ante mig när jag vandrade upp för Abrahams berg mot Daniella, Eddie, middag och drinkar att vi skulle drunkna i diskussioner hela natten. Att jag aldrig skulle lyckas ta mig ner på stan för operafest utan däcka i en soffa med raggsockar.
Nu får jag då göra the walk of shame i röda lackskor utan att egentligen skämmas. Men visst det känns lite ocharmigt så här en tisdagsmorgon. Som tur är har jag den goda smaken att klä mig i sofistikerat svart så det fungerar fint. Det hade varit värre om jag hette Natacha Peyre och var tvungen att springa hem iklädd bunnykostym.
Idag kanske jag hinner med att träffa både Dyngan Gustav, Bank Acke och Dans Ubbe innan Justinkonserten. Men först missionlämnatillbakaklänning.
Filmfantast sökes!
Har fullständigt glömt bort titeln på en alldeles underbar gammal film!
Inte ens skådisarna är jag säker på…
Allt jag minns är att den handlar om ett par, som har familjer på var sitt håll.
De ses ändå i hemlighet under en speciell helg vart år, då de umgås som ett par.
När filmen utspelar sig visar det sig att de båda för länge sedan mist sin partner, men ingen av dem har vågat säga något förrän nu. Hur filmen slutar avslöjar jag inte men det är en fantastisk film! Jag såg den tusen gånger för några år sedan.
Nu vill jag se den igen, snälla hjälp mig att komma på vilken det är!
Tack på förhand :)