Livet slåss ibland. Ibland gör dig hård. Ibland gör dig stark. Ibland får dig att klara mer. Ibland är det inte snällt och ibland är det enda sättet att inte falla att ha något annat att leva för. Kanske någon. Någon som ger den överlevnadsinstinkt du behöver för att gå framåt och klara även det svåraste du trodde möjligt. Som gör att du står upp även när livet smäller dig riktigt hårt. Som sänker dig en eftermiddag i gråt men plockar upp dig och gör att du tar ett steg till. Får dig att klara det tuffa lite till. Det som inte skulle drabba dig. Men som gjorde det. Och som du nu måste klara av. För att du kan inte gå sönder. Inte nu. Vad än du får höra, vad än du får emot dig, vad än livet slänger på dig. Hur det än slår dig får du inte gå sönder. Inte nu. Nu behöver någon dig. Och bara bara dig. Du måste fortsätta klara stå upp.
Månad: oktober 2013
Organiserat och kaos
I morse rafsade jag ihop mina papper till banken för att ge mig iväg. Upptäckte att en stor knapp saknades i min höstjacka och trots flera flytter lyckades jag hitta den saknade knappen och nål och tråd eftersom jag lagt detta organiserat på helt rätt plats i en sylåda. Imponerad av min egen ordningsförmåga sög jag på nästa tweet om hur duktig jag är. Cyklade till banken för att träffa bankmannen och kom fel dag. Slutade suga på den där tweeten.
Golddigger
I morse pekade ett barn på min bil när jag kom körande och pappan nickade och pratade. Jag slår vad om att barnet sa ”TITTA EN GULDBIL” för det är det de brukar säga när de pekar på min bil. Pekar en vuxen är det nog snarare kolla en skitig.
Så himla mycket mer kredd man får för att köra en guldig golf än en porche bland åldern 1-6. Klart värt.
Vänsterdyningar efter helgen
I helgen var det västerpartiets helg i Malmö som hyllade sina egna insatser för staden. ”I Malmö visar vi att Vänsterpartiet kan styra”. Det är jag högst tveksam till då tanken ofta är god men genomförandet världsfrånvänt. Det tycker även Niels Paarup-Petersen, Nova-Jeanette Nilsson och Terje Frennefalk som har en liten annorlunda syn på läget i Malmö och summerar min kritik och mitt oförstånd till politiken rätt bra.
”Det är typisk vänsterpolitik att vara nöjd och stolt när alla har det lika dåligt istället för att se till att alla får det bättre. (…) Det stora problemet med Vänsterpartiet är, som alltid, att det vill ge allt till alla, men inte förstår var allting kommer ifrån. Näringslivet är helt avgörande för att skapa jobb och intäkter till den välfärd som Vänsterpartiet sätter högt”.
Jag vet själv inte vad jag kommer rösta på i nästa val och tyvärr är jag helt för intresserad för att låta bli att bry mig. Jag tror att jag hade varit en lyckligare människa om jag bara kunde tänka på typ pannkakor och vad jag ska ha på mig på lördag. Är helt säker på att människor som inte pratar politik och samhälle är lyckligare människor i sin egen lilla värld. Men jag vet i alla fall vilka tre partier jag inte kommer rösta på. Ett är på högra sidan och konservativa, ett är ett rasistiskt parti och ett är på den vänstra sidan och heter Vänsterpartiet.
Dagen går dagen går
Vad jag har gjort på sistone. Höstkampanjen för Triangeln rullar på stan, kom på 6:e plats för konceptet Getraw i Svenska Designpriset bredvid storbyråer som Ingo och välkända varumärket Delicato vilket är fantastiskt roligt och ett kvitto på att jag och de jag jobbar ihop med gör ett grymt jobb och är duktiga kreatörer. Jag har börjat jobba tillsammans med en ny kund, Blingo, som gör kläder och har två nya projekt på gång tillsammans med två olika byråer, det är bara startknappen som saknas. Och så skriver jag krogrecensioner i Metro varje fredag fortfarande samt för en hemlig kund. Hemlig – tänka att få säga det ordet. Lite secret service över det alltså. Just nu jobbar jag inte 70 timmar i veckan som tidigare utan snarare 30 vilket är sunt mellan dalar och toppar. Att driva eget företag är ett hästjobb, ett fantastiskt roligt jobb och för att få det att lyckas måste man ligga i och ha drivet att vilja framåt och sätta mål. Ett företag utan målsättning eller framåtanda är bara flytande tid som inte går varken bak eller fram. Jag har aldrig haft sådan frihet, har aldrig tjänat så mycket pengar men har heller aldrig jobbat så mycket och framför allt har jag aldrig vetat hur mycket pengar det kostar att betala ut en lön. Hatten av till alla som anställer. Sverige borde tacka er ödmjukt.
Tillbaka hos gänget på Forum
Så roligt att vara tillbaka efter tre veckors uppehåll från klasserna på Forum. Alla fina deltagare som ringt receptionen bara för att höra om det är jag som kör klassen. Blir varm i hjärtat. Trodde inte någon skulle vara där idag. Det är alltid risken när man är borta ett tag. De som tränar hittar andra rutiner och favoriter. Det tar 21 gånger att bygga upp en rutin och 21 minuter att bryta den. Så var där ett helt gäng. Jag kunde inte köra fullt så hårt som jag brukar eftersom min kropp har en liten åkomma för tillfället. Men det var fullt ös ändå. En timmes body step är 6000 steg i högt tempo. Phu.
Ge mig en positiv dag
Är det bara jag och mitt flöde eller skriker människor ut pessimism på facebook och twitter. Det pratas om självförhärligande men jag läser mest samhällsgnäll. Och blir så trött och deppig varje gång jag öppnar datorn. Det är jättebra att människor bryr sig, jag gör det också och oj vad jag har delat länkar om jämställdhet och andra frågor som ligger just mig varm om hjärtat. Men ibland vill jag bara ha en ledig dag från det svarta samhället, vara glad och se livet från den ljusa sidan. Man lever en enda gång och det finns ingen anledning att inte leva det på bästa möjliga sätt. Vill ha lite happy energi här i höstmörkret.
Fan vad bra att vi har föräldrapenning och kan vara lediga i ett helt år. Eller ännu mer. Kolla på andra länder.
Shit vad bra att vi diskuterar jämställdhet på allvar, vi är en bit på väg.
Åh vad fantastiskt att någon har råd att köpa ett hus på Fridhem för 15 miljoner. Det vill jag med!
Tänk att det är fullt möjligt att ta sig till andra sidan jorden med ett flygplan och mötas av vita stränder.
Det är ju helt underbart att det går att få tag på läkemedel.
Helt ljuvligt att jag ser att någon på min twitter just har ätit på världens bästa restaurang. Jag unnar dem!
Vi botar cancer. Inte alltid. Men vi gör det.
Tänk att vi lever i ett land där universiteten är gratis. Helt sjukt!
Och att alla har rätt till bidrag för att gå på universitet.
Bara för att jag inte själv har råd med en sprillans ny tävlingshäst så är jag så glad för andra som har det.
Gud vad bra med Rut och rot. Fler jobb!
Vad bra att vi har så hög skatt i Sverige så att vi har bättre välfärd än tex USA.
Heja regeringen som hjälper oss allt vad de kan genom den ekonomiska krisen.
Så underbart att jag kan köpa nygräddat bröd på min gata.
Woho är så glad för alla drivna människor som lyckas, som vågar och som visar att det går – ni inspirerar mig.
Gud vad jag är tacksam för allt jag har.
Vad schysst att det finns frikort på sjukvården.
Och att det finns tabletter mot åksjuka.
Besos och abrazos.
Nu drömmer jag vidare om mitt hus vid havet. Någon dag ska jag bo hos dig.
Asworks på Gasworks
Från Yacht till höj och sänkbar barnsäng
Är just nu, av olika anledningar, inne på temat ekonomi. Efter att ha spenderat några dagar på Franska Rivieran för första gången i mitt liv, tittat på fantastiska villor med terrasser mot havet i bergssluttningar och druckit kaffe med utsikt över monsterstora privata båtar i vackra hamnar, kommer jag hem och läser en krönika som ifrågasätter det som i texten kallas ”Svenssonliv med nymoderatisk guldkant”. Hur ska det gå med samhällsansvaret när människor strävar efter detta liv frågar sig skribenten? Linas matkasse, bostadsrätt, höj- och sänkbar säng och semesterresor är några av de saker som tas upp. Med minnet av en nanny som delar ut varma handdukar på en enorm Yacht i hamnen efter det att barnen ätit upp sin glass , eller palatsen kilometer efter kilometer längs Istanbuls kust konstaterar jag att Sverige har ganska lite rikedom att tala om.
Så länge man inte använder statens pengar till lyxresor som Staffanstorpspolitikerna nyligen eller skattefuskar bidrar man till samhället, till exempel genom skatt. Vårt samhälle är byggt på detta smarta vis oavsett vem som styr. (Nej, jag är inte för ytterligare ett jobbskatteavdrag och tycker det finns viktigare åtgärder, även om jag förstår anledningen och effekten av det första avdraget). Andra sätt är att engagera sig ideellt eller bidra till olika organisationer genom att skänka pengar. Samt att rösta på något parti som man tror gagnar Sverige i framtiden. Jag gissar att många av de som klagar över människor som strävar efter och lever detta liv ”med guldkant” inte på något sätt tar ett större samhällsansvar än dem de klagar på. Mycket snack. Alltid mycket mycket snack och lite verkstad. Och medan snacket går är det någon annan som tar samhällsansvar. Kanske till och med samma person som har Linas matkasse.
Den som spar han har. Inte alltid.
En gång har jag köpt aktier självmant. Jag lyckades på något vis spara ihop pengar samtidigt som jag pluggade och levde på studielån och hade en otroligt låg hyra i ett studentrum på Skurups Folkhögskola som jag delade. 10 000 kr. Det tyckte banken att jag skulle spara i aktier, 23 år gammal och ungefär ett halvår från att förmodligen köpa min första egen soffa. Kanske inte den bästa rådgivningen men ”det kunde ju inte gå lägre ner nu”. Jag förlorade så gott som alla pengar två månader senare.
Men ändå. Lyckades spara ihop mer pengar på några månader samtidigt som jag pluggade än vad jag sparar idag. Idag kommer och går 10 000 kr i månaden som om de aldrig funnits. Men vill man så går det. Soffan såg jag framför mig. Det sket ju sig, men i alla fall. Jag är fortfarande kund hos samma bank.