… i Malmö är oftast ganska osexigt.
07.40 cyklar Martin i Svenska Akademien på Flintrännegatan på väg ner mot industriområdena iförd grön prasseljacka.
?
Rå strip tease
I lördags var jag och såg premiären av Spring på Storan. Skånes Dansteaters satsning där man bland annat får se Våroffer med den kontroversiella akten där en kvinna dansar sig till döds – naken.
Ganska rått, ganska svårt och ganska mycket underliv. Jag kunde liksom inte låta bli att undra om de verkligen var nakna under de där kjolarna, men eftersom de kör ganska många och inte så blyga danssteg fick jag svaret ganska snabbt. Nu var det väl inte det som gjorde mig illa berörd i föreställningen utan det var den känsla som hela dansen, hela spelet ville förmedla. Men bara det att bli berörd så extremt så att håren reser sig är… Äh, gå och se den, känn den!
Succé blev det på Malmös opera i alla fall där hela publiken ställde sig upp och skrek och busvisslade i femton minuter när ridån gick ner.
Jag skulle kunna berätta mer, men läs mer här.
(Tänk på att den första akten innan paus bara är uppvärmning för dansarna….)
Var fan är mitt liv
Man orkar ju inte
Jag börjar att bli fullständigt knäpp efter att ha tänkt på mjölk i en hel vecka. I morgon ska tre kampanjidéer in till Berghs och mitt huvud är som havregrynsgröt snarare än milkshake.
Jag orkar inte berätta hur vi ockuperade Bagatell efter stängning igår så att de praktiskt taget fick slänga ut oss, att deras risotto är god, att de spelade skitkassa mixar där Michael Jacksson plötsligt mixades ihop med dancehall beats. Halvlyckat. Det var bäst när dj:n lät låtarna vara som de är.
Jag orkar inte heller berätta hur mycket en god cocktail är värd. Hellre dyr melonvariant på Hilton än billig och sliskigt provrör på ett möllanhak. Lyx ska man unna sig, speciellt när man bara har hundra kronor kvar på kontot. Då är den där cocktailen så jävla god.
Gemensjukan är total
Vad är grejen med bloggare som vägrar använda versaler. Varje mening har en gemen begynnelsebokstav vilket går helt emot alla regler. Inte för att regler måste följas, det vore bajstrist, men det kräver ganska mycket av skribenten för att få texten lättläst om man utesluter en texts starkaste parametrar för läsbarhet. Visst det kanske känns snyggt att titta på men det blir mest bara rörigt skit av det. Den enda som riktigt lyckas är nog hon.
COCK BLOCKER
Igår lärde jag mig ett nytt ord. Som min väninna sa ”det hemskaste som finns”. Cock blocker.
Din kollega, som ser ganska bra ut, men som inte är intressant frågar dig om ni inte ska ta en öl efter jobb. Klart ni ska, så ni sätter er i en bar på city. Väl där får du ögonkontakt med en snygg kille, ni flörtar lite, utbyter blickar, han ler åt dig när han går förbi er påväg mot toaletten. Men det blir liksom aldrig mer. Varför? Jo för du sitter där med en jävla COCK BLOCKER. En snygg kompis, brorsan, vem som helst som kan misstags för att vara din pojkvän. Kanske till och med din tjejkompis är en Cock blocker. Be aware…
Dansa med mig på lördag!
Alla som vill skaka rumpan och lära sig lite moves för att sedan bräscha på Jerikos dansgolv kan komma till mig imorgon kl 11.30. Plats Forum/Djäknegatan där jag kör en dancehallklass för Nike. Droppa in och betala 100kr i receptionen.
Så ska jag lära er ett och annat!
Sen kanske vi ses på Sweetness på kvällen.
Afterwork blir afterparty
En afterwork med lite sydisfolk på Savoy kan väl inte vara fel… om jag sedan går vidare till Mosaik är inte heller så fel. Det blir faktiskt inte fel förrän jag tappat bort tiden och står och beställer in mojitos i någon bar kl 02.45. Och för att undvika det sistnämnda bör jag nog undvika det förstnämnda. Det hänger ihop på något märkligt sätt. Efter några glas känns det alltid så självklart att fortsätta.
Jag som skulle pilla naveln ikväll. På H.
Fredagsfisa
Ikväll ska jag sitta lite i soffan, diska några tallrikar, sörpla rödvin, ha lite kvällssex vilket jag redan förberett via sms, gå in på datorn för att jag inte kan låta bli, prata lite i telefon för att jag inte hunnit i veckan, röka en cigarett inomhus. Möjligen att jag möter upp med the-lesbian-squat på Mosaik och äter grönmusslor. No fuss bara fis. Lugnt med andra ord… går det om jag träffar dig Johanna?
Hörde jag mig själv säga Nej?
Faaaaaaaaaaan vad är det som händer med mig? Jag har gått och blivit på tok för ansvarsfull för mitt eget bästa. Johanna jobbar i Köpenhamn i veckan och ikväll är det efterfest med Sissor sisters och huvudstadens vackraste folk vilket aldrig skulle hålla mig hemma om året hette 2006 och jobbet kändes sådär lagom 9-17. Då hade jag, trots att samtalet från Danmark inkom kl 21.30, raskt hoppat ur mysbrallorna, satt på en party playlist i i-tunes och hävt i mig en flaska kallt för att skita i morgondagens möjliga katastrof.
Gud jag saknar min bästa utflyttade vän, och nu är hon där nära, 30 min bort, på fest och jag vet att det hade varit bra för hela min kreativa process om jag bara gjorde något galet spontant. Bara en gång. Men nej, nu sitter Karin framför datorn och jobbar över, med ett reklamutskick. Nu pratar jag om mig själv i tredje person också. Herregud så patetiskt.