Jag lagade en köttfärs igår. Köttet smakade vedervärdigt. Blandfärsen smakade unket griskött. Det smakade stressad, dåligt slaktat gris. Det smakade långa transporter, väntan, trängsel och stressfulla miljöer. Det smakade oetiskt, plågsamt och oförsvarbart. Den kokade länge. Jag jobbade länge. Men har fått slänga det. När min mamma säger ”det smakar som djuret varit stressat” spelar det ingen roll om jag kryddar bort den unkna smaken. Det sitter i hjärtat.

Jag tittade aldrig på priset. Det var inte avgörande för mig. Jag tittade på Svenskt kött märkningen för att, i alla fall, förhoppningsvis köpa kött från bättre och reglerad djurhållning, kortare transporter och bättre lagar vad gäller antibiotika och annan skit man matar djur med för att upprätthålla snabb och billig köttproduktion. Ett annat ord för det är djurplågeri följt av avlivning.

Men jag handlade i en lågprisbutik. Jag säger inte att all mat i en lågprisbutik automatiskt är dålig mat. Men det här var förmodligen billigt dåligt kött.

I helgen på Parabere Forum har jag träffat Britt-Marie Stegs. En kvinna som driver Hälsingestintan / Etiskt kött. En köttproducent som bara använder djur som går ute och lever bra, som inte behandlas, och hon är en uppfinningsrik kvinna. När hon blev motarbetad av de 4 monopolslakterierna i Sverige för hennes krav och idéer skapade hon egna. Hon har ett mobilt lakteri som åker ut till varje utvald bonde och slaktar djuret i hagen. Djuret som betar fritt går in i slakteriet lugnt med sin bonde. Det hela är magstarkt för mig. Trots uppväxt med jakt i familjen med allt vad det innebär har jag hjärta stort nog att det påverkar mig när jag äter. Konstigt vore det annars. Förstår inte folk som hårt går på att kan man äta det ena djuret ska man kunna äta det andra. Varför då? Att man till exmepel ska klara av att äta allt, häst, kanin och så vidare om man äter andra djur. Som inte accepterar känslor som ett argument för att välja bort visst kött. Jag är inte enig i detta.

Vilket föredömme:

 

Jag träffade även Susanne Hovmand Simonsen som driver Knuthenlund. Nordens enda biodynamiska jordbruk. Ett jordbruk som inte bara är ekologiskt utan ger tillbaka till jorden genom inplantering av arter för att återskapa. Frigående djur, mejeri (med prisbelönta ostar) och mölla. Djuren transporteras ingenstans. De avlivas i sin hage av veterinär som kommer ut till gården. De går ute i enorma hagar och även grisarna springer fritt över vidderna. De har fått örter inplanterat i gräset som det såg ut förr och Susanne har bara ett helt enastående driv och tänk att driva sin gård. Hon blev förstås också motarbetad och ingen trodde på hennes idé om att göra om jordbruket, efter år av kris på den 300 år gamla gården som hon tog över i familjen. Men det gjorde hon. Hon drog det även längre än så. Hon har många event och man kan åka till gården 1,5 h från Köpanhamn och hälsa på i jordbruket. Köttet finns i en butik i Köpenhamn där det tar slut på studs, många restauranger förstås, även i Sverige, och från webbshopen.

 

Vilket ansvar för världen i stort:

 

Det bästa vi kan göra för djuren är fortfarande att inte äta kött alls. För oss som vill äta kött finns det val. Om jag tycker det är för dyrt ska jag inte äta kött. Då får jag äta gryn och grönt för att ha råd med bättre kött när jag väl äter det. Jämfört med en genomsnittlig svensk äter jag nog redan lite kött, mer fisk och mycket grönt redan. Men idag finns många bättre alternativ. Titta efter dom.