En sociologisk studie på det tack

Sociala medier är väldigt bra när man är lycklig och väldigt dåligt när man är olycklig. Det kan lyfta en och det kan sänka en. Det gör det lätt att fixa bekräftelse när man behöver och lika lätt kan det ge magkramp. Några ord och det flödar av gillande och peppande ord. En blick och samma ord kan skada långt in i märgen. Det gör det lätt att gå in i en låtsasbubbla och måla upp sitt liv som ett enda stort tralalala där allt känns lite lättare, men det kan lika gärna spricka snabbt när någon annan gör samma sak. Och när man vet att det där, det där ni ser, är bara en putsad yta. Jag lever innanför, eller utanför, i verkligheten och vet att den är allt annat än 140 tecken glädje. Sociala medier är makt. Det går att styra tankar. Andras uppfattning om en. Andras beteenden och känslor. Om man vill. Man kan skapa nyfikenhet, flörta lätt, osa upp oro, skapa nya möten, möjligheter som är så mycket lättare nu. Och när man vill stänga av, då går det inte. När man vill vara ifred då är det runt omkring. Du kommer inte undan. Sociala medier. Ett ting som kan göra att man snubblar mellan att älska och att hata.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Ett och två

 

Det är svårt att bestämma något tillsammans som ingen egentligen vill. Det är svårt att ta ett steg som är obekvämt och högt, speciellt om man måste göra det själv för att det inte finns någon annan väg att ta som inte är omöjligt snårig. Det är svårt att lämna någon som finns i varje andetag. Det är svårt att vara ett. Det är svårt att vara två.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Går sönder så lätt

Håll det hårt men inte för hårt. Glöm inte bort det, bevara det väl och lägg det alltid överst i påsen. Var försiktig så att du inte tappar det i golvet. Lär dig hur du ska hantera det och ge det en öm hand så smakar det väldigt gott.

Glad påsk.

 

 

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

En historia om översvämning

Ibland är det så att det faller en droppe. En droppe som verkar ganska liten och betydelselös vid första anblick. En droppe som för andra kan se ut som ingenting. Men som i någons kopp får det att svämma över fullständigt. En kopp vari det fallit så många droppar som samlats och samlats och som till slut fått en så stark ytspänning att det bara krävs en liten liten sak till för att allt ska spricka och skapa en översvämning. En översvämning som kommer så överraskande för de runt bordet att de inte förstår. För att de inte alltid suttit där. För att de inte sett varje dropp. För att de aldrig har hållit i koppen. Och då är det så himla lätt att tycka att hon, hon som håller i koppen, verkar ju bara helt dum i huvudet.

 

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

40 svar om kärlek

Är du i ett förhållande? Ja

Har du kysst någon idag? Nej

När går gränsen vid otrohet? Otrohet är svek och det behöver inte mätas i fysisk handling. Det är för enkelt. Det kan vara ett raderat sms, en chatt på FB, en hemlig fika. Så fort man sviker, så fort man ljuger då är man på något sätt otrogen. Ett känslomässigt svek kan göra lika ont som en kyss, därför finns det inga tydliga gränser. Men en enkel regel är att fråga sig själv ”skulle min pojkvän/flickvän må dåligt eller ta illa vid sig om han/hon visste det här”. Då är det fel.

Är du romantisk? Jag älskar romantik. Män förstår inte vilken effekt lite romantik kan ha, det gör mig lyckligt förälskad. Och det kan vara så enkelt. Så enkelt som att skriva något fint på en lapp och lägga under huvudkudden, eller hälla upp ett glas vin utan att man bett om det. Det behöver inte kosta massa pengar eller kräva världens uppfinningsrikedom, bara viljan att göra någon glad. Tyvärr är jag inte så bra på att vara romantisk själv och därför tror nog många av de jag träffat att jag inte gillar romantik. Världens dummaste missuppfattning. Måste bli bättre själv och jobbar på det.

Hur skulle du beskriva den perfekta pojkvännen? Öppen och ärlig. Trygg i sig själv, rolig,  intelligent, generös, lätt att prata med om allt från himmel och jord så att vi kan sitta i soffan och prata och skratta i evigheter om allt och ingenting. Och så har han bara ögon för mig och överöser mig med komplimanger så att jag svävar på små moln.

Hur skulle du beskriva dig själv som flickvän? Krävande och bråkig. Omtänksam, rolig, påhittig och kärleksfull.

Vad är viktigt i ett förhållande? Öppenhet och ärlighet, att man kan svälja sin stolthet och säga förlåt även om man tycker att det är den andra som borde.

Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång? Finns det någon som inte har det?

Har du lekt med någons känslor? Ja, men inte med avsikt. Dumt och ansvarslöst.

Hur många har du varit ihop med? Fyra långa. Många korta.

Hur länge höll ditt längsta förhållande? 4 år.

Hur länge var ditt kortaste? En vecka?

Vill du vara singel eller ha ett förhållande? Ha förhållande. Jag gillar att dela min vardag med honom.

Är du en bra flickvän? Ja.

Vem sov du senast bredvid (av det motsatta könet)? Tomas.

Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans? Tror pappa var 25 och mamma 31 eller nåt sånt.

Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn? Nej. Jag litar inte tillräckligt på kärleken.

Har du mest blivit dumpad eller dumpat? Svårt. Jag gillar inte att göra slut, även när jag vet att det är kört, så förmodligen dumpad. Men killar har en förmåga att hänga kvar och stanna i någon form av kvasiförhållande och det är alltid jag som till slut fått nog och klippt banden helt.

Hatar du ditt ex? Nej. Jag har gjort det. Jag är vän med de flesta av mina ex.

Har du kvar någonting från dina gamla förhållande? Ja, förmodligen något vi köpt ihop eller som jag fått. Och bilder.

När du vill ha någon, vad gör du? Jag är ganska feg, men det brukar lösa sig. Jag har nog någon form av traditionell övertygelse att det är han som ska komma till mig och inte tvärtom. Jag vill gärna känna det där.

Bästa raggningsrepliken? Ingen replik. Jag ler.

Hur skulle den perfekta dejten se ut? Man kan prata i evigheter utan att någonsin vilja sluta.

Vem är den viktigaste personen av motsatt kön i ditt liv? Min bror, min pojkvän, min pappa.

Om mannen i ditt liv skulle du vara otrogen, vad skulle du göra då? Har jag en gång tappat förtroendet har jag väldigt svårt för att få tillbaka det. Därför hänger allt på vad han gör efteråt, hur han hanterar det, vad han säger och hur mycket han finns där för mig. Skulle det hända nu skulle jag göra slut. Jag skulle inte orka gå igenom det. Jag vet hur det känns.

Vill du gifta dig? Varför/Varför inte? Jag har aldrig haft några flickdrömmar om att gifta mig. Men jag tror att det ger något att gifta sig; att visa varandra och världen att man bestämt sig. Det ger nog någon form av självförtroende till förhållandet. Jag skulle gärna ha det bandet tillsammans med den jag älskar.

Vill du ha barn? Ja.

Blir du lätt kär? Förr blev jag det, men inte nu. Det handlar nog om en inställning. Jag tror att det kryllar av människor som man passar ihop med, men om man har hittat sin och gjort det valet finns det ingen anledning att titta efter andra och då blir man inte heller kär, eller förälskad i någon annan.

Vad faller du för? Längd har jag fallit för flera gånger. Men det är inget att bygga något på kan jag säga.

Vad är det mest avtändande du vet? Lathet och tafatthet. Självgoda killar som bara pratar om sina framgångar och försöker brecha med sitt senaste inköp – grymt ocharmigt. Muskliga hö hö-killar går helt bort.

Hur viktigt är det att man har något gemensamt? Värderingar och intressen är viktigt. Jag tycker till exempel att det är viktigt att han uppskattar god mat och vin och att lägga tid och pengar på det. Så att vi kan njuta ihop. Att korka upp en flaska ihop, laga mat och diskutera. Gemensamma tankar om framtiden är bra om man vill ha en framtid. Om den ena vill bo i stan hela livet och får magsår av rabatter, men du vill ha trädgård. Ja då kan det bli svårt.

Har du fått ditt hjärta krossat? Ja. Så krossat att jag inte kunnat andas och fått gå till läkaren och ta blodprov för att jag drabbades av blixtrande huvudvärk och inte kunde öppna ögonen efter att ha gråtit i en vecka.

Hur raggar du? Subtilt. Flirtigt. Ibland är jag bara trevlig vilket kan misstolkas som ragg, tydligen.

Har du en “utseendetyp” hos killar? Ja. Alla som jag haft längre förhållande med ser ungefär likadana ut, ljusa. Mycket konstigt.

Vem var din första kärlek? Henrik på vår gata. Jag var typ fyra.

Vad tycker du om att ligga på första dejten? Det är väl helt ok. Det visar väl mest att det var en lyckad dejt. Jag tror inte att det spelar någon som helst roll för om det kommer vara ni för evigt eller inte.

Vad tycker du om one night stands? Det är helt ok för de som vill ha det eller vill få bekräftelse för en stund. Mig ger det inget.

Är kärlek allt i livet? Jag skulle inte vilja vara utan kärlek. Inte alls. Men det är aldrig allt, då förlorar man sig själv.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Hej cementvägg ska vi leka

Kan vi kanske…
Nej
Okej, men skulle du kunna … så kan jag…
Nej det kan jag inte
Jaha, men om jag … så kan du…
Nej jag vill göra det här
*suck*, men om jag fixar … skulle du kunna göra ditt … så möts vi halvvägs
Nej det är så här jag vill göra det
Okej, men kan du rubba på något alls?
Nej

Konsten att kompromissa.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Min katt på ett kalt bord hos veterinären. Hans fantastiska Main Coon-kropp och stora vackra huvud med teckning i svart och brun. Ögonen tomma, glansiga och tungan hängande utanför. Ett ofrånkomligt beslut. Fy fan.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Utan barn

 

Efter Sydsvenskans första artikel i serien om att kämpa för att skaffa barn handlade samtalen kring fikabordet om just det idag. Om hur samhället format oss till att tro att vi kan kontrollera precis allt i vårt liv. Att vi inte kan släppa saker och låta det ske utan vill planera precis allt. En graviditet schemaläggs naturligtvis. Nej, det passar inte riktigt nu, nu är det mycket på jobbet. Nej, det passar inte riktigt nu, vi behöver några kvadrat större och kanske en hiss. Nej, det passar inte riktigt nu för jag vill först åka och bila i USA och sen skulle vi ju göra den där resan till Sri Lanka. Nej, det passar inte riktigt nu, jag har precis blivit befordrad. Nej, jag har inte tid nu jag har ju precis börjat spela tennis. Schemat fylls på.Vi skaffar barn allt senare i livet för det finns ofta ingen given tid då det passar, det finns alltid något ivägen. Och ju äldre vi blir desto svårare blir det att få barn.

Så kommer kanske den där luckan i kalendern, förhållandet känns stabilt, vi har inte bråkat på ett tag och vi får hem Linas matkasse varannan vecka så att vi numer hinner äta kvällsmat ihop. Vi ligger kanske inte så ofta längre men vi vet ju vilken dag i månaden som är viktigast. Så vi gör det. Men det går inte. Och plötsligt vänds livet upp och ner och det blir inte alls som man tänkt sig och man bannar alla de år som varit uppbokade i kalendern till annat som inte längre spelar någon som helst roll för nu är det här det enda och det enda som spelar roll. För vi hade ju bestämt. Det passade ju nu. Vad har man förresten för rätt att säga att det inte passar. Att göra en abort för att det inte passar. Vad egoistiska vi har blivit, vad bekväma. Vad lätt vi kommer undan. Nej, vi borde nog inte tänka så mycket och planera så mycket för plötsligt ter sig livet annorlunda än man tänkt sig och vad besviken man blir när man inte kan kontrollera varenda detalj. Inte ens sin egen kropp.

25 % av alla graviditeter slutar med missfall säger de på mödravårdscentralen. Det är få som pratar om det och allt för många studsar runt och tror att man kan göra barn när som helst, lätt som en plätt. Det lärde man ju sig på sexualkunskapen. Men vad sanningen börjar synas nu när många vänner försöker. En av dem tittade på mig och sa ”Karin, vänta inte för länge” och han sa det inte med ett menande leende som barndomsvännerna på FB. Han sa det med en blick som gått igenom flera jobbiga år av saknad och försök. Men min iCal (som man kan synkronisera med sin partner så att man har fullständig kontroll över varandras tider och kan planera utan att prata med varandra) den är fullbokad.

Det är bra att Sydsvenskan skriver om det här.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Henne

Hennes pillemariska blick. Hennes plötsliga infall. Hennes närhet till skratt. Hennes mentala styrka. Hennes sås. Hennes livshistorier. Hennes iakttagelser. Hennes otroligt goda hjärta. Hon ställde sig upp så många gånger. Och hon blev så glad för varje liten sak som hon fortfarande orkade göra. Hon tänkte inte på vad hon inte längre kunde göra utan allt som hon faktiskt klarade av. Som att klara av att koka kaffe helt själv. ”Jag reser mig upp från soffan helt själv Karin”. Hennes sätt att se på livet höll henne kvar genom flera svåra stunder. Men hur ska ett hjärta orka ställa sig upp gång på gång. En dag bestämmer det sig för att släppa taget och vila. Paulo Cuelos skrev, döden är inte slutet, det är bara början på något nytt. Det känns skönt att tänka så. Fint. Och lite lättare.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter