karin af malmoe

Folk är så jävla känsliga. Hacka på varandra så där. Småofficiella pikar.

Och jag med.
buhu.

Nu ska jag sätta mig i solen på min balkong och låta tiden gå så där lagom mycket att jag ändå får stressa när jag ska klä på mig, packa en väska till i morgon, sminka mig och cykla till Debaser där Marie och film väntar.

Sen tänker jag sova på St Knut för jag är vansinnigt trött på mina odjur som är värre än spädbarn. Jag får alltså gå upp ungefär sex gånger per natt fram tills att jag stänger ute den jobbigaste jävla katten på balkongen. För att upptäcka på morgonen att stackaren försökt uträtta sina behov i en blomkruka men inte lyckats och därför lämnat en ensam tolle på trägolvet för mig att plocka upp.

Där fick jag.

Jag har döpt min mage efter en blaska.

Expressenmage.

Idag, på löpet, bevisar de än en gång varför. Expressen har mer och mer kommit att handla om ballongmagen.

Smart

Enligt flera undersökningar lider många av problemet = många intresserade av problemet = många läser om problemet.

Nyhet?

Hardly.

I morgon ska jag än en gång till läkaren för utredning om gluten, laktos eller gud vet vad mer. Jag tål typ ingenting mer än vattenpumpat kycklingbröst just nu utan att se ut som i femte månaden. Jag skojar inte. Det handlar om 2 decimeter.

Ska leta efter bildbevis nu.

Jag hade planerat in fem ställen i lördags natt.
(Club Park, Gårdsfesten, Triangeldrama, Drazens inflyttning, Underground Sessions)

Klockan 03.30 upptäckte jag att jag fortfarande var på den första festen.
Nämligen denna. (Läs mer…)

Hej. Hola.

Jag ska till Barcelona och undrar om du har ett hotelltips till mig.
Voy a ir a Barcelona. Puedes recomendarme un hotel bueno?

Puss.
Besos.

Är att kravla sig upp ur sängen, känna att det är varmt ute, cykla ner till en uteservering och äta tills det känns som man ska avlida av pannkaksstopp. Idag blev det brunch på Debaser som är ett bra ät-så-mycket-du-vill-för-119-kronor-ställe. Visst kan man alltid komma på sätt att göra att den blir lite extra. Som smoothies, bloody marys eller barbecueglaserade kycklinglår kanske mmmm. Men Debasers sirap med kanelsmak lyfter det hela till att vara en aning bättre än andra bruncher. Men att få en stämpel på handleden för att äta brunch känns lite hmm påträngande.

Jonas Grönlund satt smått bakis i lila byxor och spelade musik för gästerna som uppdaterade varandra om gårdagen. Staden gör sig påmind om att vara liten när flera av borden dagen innan varit på samma fest. Ja, samma fest som jag missade för att klockan gick så snabbt.

Jag tog skydd under Martytaket med min tråkiga Paella och funderade en stund över hur en butik som säljer Armani och andra statusmärken kan se ut som Dressman. Den internationella matmarknaden bjöd på currywurst och potatisgratäng men mer spännande än så blev det inte.

Lite mysigt att handla ost av någon som kommit från Frankrike och tilltalar dig monsieur eller en stor klase vitlök som åkt från södra tyskland eller svindyr fuge för den delen. Men kunde de inte ha hållit marknadsstånden med pråligt porslin eller vimplar långt bort och låtit det vara den matmarknad de utgav sig för. Södra Förstadsgatan var mindre mat än en vanlig vardaglig marknad på ett torg i Berlin där det bjuds på allt från närodlat till ostron och vietnamesiska sommarullar. Varför kan inte vi?

Eftersom regnet inte kunde bestämma sig bestämde jag. Vin och god mat på Atmosfär som har skippat de dyra avsmakningsmenyerna för ett juste konsept likt Tempos. Roliga och vällagade mellanstora rätter, bara några kalla och några varma att välja mellan. Hit kan jag gå om och om igen och det enda jag önskar är att de skulle förnya menyn med jämna mellanrum även om de har sina dagensrätter. Och sen hoppas jag att servitrisen fortsätter servera i håruppsättning med rosor i. Och att lokalen får vara precis så fin som den är.

Vi åt tre variationer på lamm som var ganska tung och skulle behöva en sommarprimör till, sashimi, dagens fisk, cremé brulee som var liten och helt perfekt i smaken och en snickersdessert.

Att få ge namn åt ett helt fenomen. Det är minann inte fy skam. Grattis till Björn.

Och här microbloggar jag

En till skriver om Björn.
Och en till 

Okej.

Jag blev precis uppringd av en headhunter i Stockholm.

Om jag kan tänka mig att flytta?

Lägenhet i centrum, fet lön, fett jobb?…..

hm låt mig tänka på det.

Meningen “alla var där” kan inte stämma. Ni kan kalla mig galen nu men jag är helt övertygad om att det finns mänskligt liv utanför denna damm som inte har en aning om vem city-Tara är eller som inte har satt sin fot på en smygläsning

Därför tänkte jag upplysa om vad en smygläsning är. Något som jag inte visste för fem år sedan då jag blev medbjuden och trodde att det skulle bli poesikväll med svåra rödvinsmänniskor med sävlig stämma. Jag var inte så pepp men möttes av gratissprit och blev genast gladare.

(Läs mer…)

Det finns en sak som Facebook är bra på. Det är att hålla reda på mig och vad jag ska göra kvällstid genom den smarta funktionen events. Eftersom jag inte är så bra på att hålla reda på vad som händer och när det skulle hända sneglar jag bara på min högerspalt där webbplatsen så snällt listat min to-do-for-fun–today-ista.

Sen om det blir precis så…. det är en annan sak. Ikväll har jag nog mest bara lust att dricka en flaska rödvin på Epicuré.

Sommarmenyn är igång på jeriko med några tapasvarianter. Mixtape kör varje onsdag o torsdag med inbjudna plattvändare på uteserveringen. Lagom mys för vardagsdrinken.

Igår kväll var väl den första sommarvarma på länge och framåt elva hade en hel del folk dykt upp och drack öl i sofforna.

Klockan fem ska jag köra en bodystep klass på Forum som brukar vara helt galet så att folk busvisslar. Alltså det är så roligt att mitt huvud brukar förlängas horisontellt av ett brett leende. Även om musiken är kass är det i sitt sammanhang fantastiskt. Ungefär som att dansa. Det är som att släppa alla endorfiner lösa i kroppen samtidigt så att de liksom exploderar i rörelser.

Om jag orkar ska jag sedan ta mig till Far i hatten för att dricka öl med samma folk som varje månad år ut och år in dricker öl dagen innan Nöjesguiden kommer ut. Det är nästan så att det börjar kännas lite tragiskt eller pinsamt det där.

Bara my god, har vi inte kommit längre. Sitter vi fortfarande här och tittar på varandra.

Kanske man skulle vika av till Metro och dricka öl till Hip hop eller lyssna på klubbmusik på Jerikos uteservering i stället. Bara för att upptäcka. Att det gjorde alla andra också.

Hej igen mysbrallan!

Jag kanske skulle jobba med något i framtiden där man slipper tänka. Eller inte tänka, men att ständigt komma på.

Kom på.
Kom på.

Med blicken i skärmen och hoppas innerligt att en briljant idé ska födas. Känner sig allmänt icke produktiv och tom. Värdelös faktiskt. Sitter i en fåtölj och väntar. Någon går förbi och säger “har du inget att göra”. Och aldrig har man arbetat så mycket.  Men det syns inte och då är det kanske inte okej. För den som sitter och ständigt producerar. Ord, muttrar, kod. Medan jag ska…

Komma på.

Och det är i just den där kompåfasen det blir väldigt lite skrivet.

he he he

Heter mixtape.

Sommar betyder att det är lättare att klubbhoppa. Den ljusa natten liksom luras. Och nu sipprar svartklubbarna, eller medlemsditon, upp för att fånga upp den dansglada publiken som vill fortsätta efter 03 utan att behöva gå på gayklubben Wonk eller det dåliga Etagé.

(Läs mer…)